Partiskatt påvisar parti med problem

Vänsterpartiets medlemsskatt är principiellt diskutabel och i sig ett tecken på varför partiet upplevs som farligt udda bland många människor.

Norrköping2012-01-10 00:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Partiskatt - smaka på ordet. Det låter som någonting från det forna östblocket. Men vad det handlar om är hur arvoderade partiföreträdare för det svenska Vänsterpartiet ska tvingas avstå en del av sin lön för partiets bästa.

Hittills har skatten varit frivillig, men i helgen fattade partikongressen beslut om den ska bli obligatorisk. Riksdagsledamöterna kommer till exempel att avkrävas 8 500 kronor per månad. Ingen vänsterpartistisk yrkespolitiker ska få tjäna mer än 27 500 kronor netto.

Det hela är, av flera skäl, utomordentligt märkligt. Först och främst eftersom partiet kallar sin partiavgift för skatt - det har man juridiskt inte rätt till. Måhända handlar det mer om vardagligt språkbruk än i dokument nedtecknad terminologi, men seriösa politiker borde uttrycka sig bättre.

Det duger att fråga sig vilka principiella konsekvenser som följer. Hur kan det till exempel vara möjligt för en organisation att påtvinga vissa medlemmar specifika avgiftskrav som är lönerelaterade? De arvoden som exempelvis riksdagsledamöter åtnjuter är uttryck för personlig ersättning och inte primärt tänkt att komma ett särskilt parti till del.

I Norrköping uppstod förra mandatperioden en infekterad rättslig strid kring det kommunala partistöd Sverigedemokraterna fick, trots att partiets båda stolar stod tomma. Partiet ansåg sig ha rätt till ersättningen och det är i grunden samma kollektivistiska principer Vänsterpartiet bygger sin partiskatt på. Säkert har vänsterpartisterna inte tänkt så långt, men kan man hoppas på en tillnyktring?

Det är tveksamt. Som det går att läsa på nyhetsplats i dagens NT verkar den obligatoriska partiskatten mottas varmt. Det ger uttryck för en världsfrånvänd och gammaldags attityd.

Vänsterpartisterna sätter kollektivet främst, på ett sätt som aldrig kommer att attrahera en modernare och mer frihetlig vänster. För utomstående framstår partiet i stället som något av en politisk sekt, vilket likt vissa religiösa samfund tar upp höga avgifter av medlemmarna och anser sig ha rätt att bestämma över vad som faktiskt är dessa medlemmars egendom.

Att partiet skulle vara "tvingad" till sitt agerande för att kunna konkurrera med Moderaterna och Socialdemokraterna är rent nys. Fråga riksdagens andra mindre partier!

Om Vänsterpartiet långsiktigt ska bli ett modernt parti måste självbilden förändras - och de praktiska konsekvenserna därefter. Den partilydnad skatten är uttryck för hör inte hemma i ett modernt politiskt landskap, utan påminner om gamla tiders kommunistiska ideal.

Var det inte tanken att Vänsterpartiet skulle göra upp med dylika attityder?

Läs mer om