Svenska elevers kunskaper i matematik befinner sig sedan mer än ett decennium på ett sluttande plan. Undersökning efter undersökning bekräftar bilden av ett kunskapsland på dekis när jämförelser görs med omvärlden och de länder som Sverige konkurrerar med.
Matematik är ett grundläggande och viktigt ämne. Slarvas det med matematikundervisningen kommer resultatet att synas i många andra ämnen under elevens vidare resa genom utbildningssystemet. Detsamma gäller det motsatta. Goda kunskaper i matematik gör ämnen som till exempel fysik och kemi enklare. Om Sverige har ambitionen att vara ett kunskapsland som konkurrerar med de bästa i världen krävs således väldigt goda kunskaper i matematik. Det finns inga genvägar.
Skolverket fick i uppgift av regeringen att utreda hur svensk skola ska kunna bli bättre på matematik. Resultatet av utredningen har nu presenterats och resultatet är intressant. Skolverket har bland annat tittat på hur Tyskland har lyckats höja kunskapen hos sina elever. Lösningen där har varit det som kallas kollegialt lärande. Lärarna lär sig av varandra och har samtidigt stöd från experter och en nationell webbtjänst.
En sak som framkommit är att länder med bättre resultat utöver fler matematiktimmer i läroplanen har mer lärarledd undervisning.
Kostnaden beräknas till mellan drygt en miljard kronor upp till två miljarder kronor, över en femårsperiod, beroende på hur mycket tid man väljer att lärarna ska använda för projektet. I det långa loppet sannolikt välinvesterade pengar.
Lärarnas Riksförbund är positiva till satsningen och ser den delvis som ett sätt för staten att jämna ut kommunala skillnader i matematikundervisningen. Dock påpekar förbundet att det inte får bli ytterligare en pålaga för lärarna utan att det måste ges tid för fortbildning.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har goda skäl att studera Skolverkets förslag noga. Om regeringens ambition är att Sverige åter ska bli en ledande kunskapsnation krävs krafttag. Sverige faller ständigt i Pisa-undersökningar och andra internationella jämförelser mellan elevers kunskaper. Det håller inte i längden. Om Sverige dessutom vill kunna konkurrera med nya företag och innovationer krävs, bland en del annat, också goda kunskaper i matematik.
Huruvida Skolverkets förslag är optimalt på alla sätt är svårt att avgöra. Däremot kan vi vara säkra på att matematikundervisningen måste bli bättre. Och det omgående.