LEDARE: Historisk storseger för Republikanerna

Washington DC torsdag.Republikanernas seger i "mellanårsvalet" till det amerikanska representanthuset blev inte så stor som många analytiker förutsagt. Den blev större. Genom att vinna över 60 mandat (det exakta antalet kommer att dröja flera dagar på grund av ett antal kontrollräkningar) lyckades det för bara två år sedan dödsdömda republikanska partiet tillfoga de regerande Demokraterna ett riktigt svidande nederlag; större exempelvis än det de själva råkade ut för 1974 efter Watergateskandalen och Richard Nixons avgång som president.Inte sedan 1948 har så många stolar i representanthuset bytt parti från ett val till ett annat. Att republikanernas seger i år blev både oväntat och ovanligt stor reflekterades på valkvällen också bland annat i den konservativa tv-kanalen Fox News. Dess normalt mycket professionella och samlade kommentatorer nästan blev mållösa när resultaten började rulla in. "Wow!" var en återkommande kommentar.Att Demokraterna samtidigt som väntat lyckades behålla en formell majoritet i senaten är mindre viktigt. Där krävs nämligen i många frågor en kvalificerad majoritet på 60 av 100 röster. Och så många platser var det ingen som trodde att Republikanerna ens skulle ha en chans att komma i närheten utav. De vann dock tillräckligt med platser för att kanske kunna närma sig denna magiska siffra 2012, då åter igen 33 av senatens medlemmar skall väljas om. Hela 21 av dessa platser besätts nämligen i dag av demokrater, varav många kommer från delstater där Republikanerna i tisdags gick kraftigt framåt.Valet blev härmed också - även det som väntat - i praktiken en folkomröstning om president Obamas politik, som gått ut på att försöka lösa den ekonomiska kris USA nu genomlider med höjda skatter, fler regleringar och ökade offentliga utgifter.Och som jag skrev i min förra krönika i tisdags, så bör bakslaget icke förvåna. USA:s kultur påverkas nämligen fortfarande av faktumet att landet en gång grundades av utvandrare från Europas genomreglerade och förtryckande regimer och den stora majoriteten amerikaner föredrar därför fortfarande låga skatter, få regleringar och minimalt med offentliga åtaganden.Barack Obamas ambition att omvandla USA till en välfärdsstat av europeiskt snitt är därför nu också med tisdagens val i praktiken avslutat. Dels kommer Demokraterna som parti näppeligen om två år att åter våga gå till val på samma politik, dels så måste Obama - om han vill ha några chanser att vinna en andra period i Vita Huset - nu göra som Bill Clinton gjorde 1994. Det vill säga överge sin egen politik och börja närma sig Republikanerna.Det är dock tveksamt om det senare kommer att inträffa. Bill Clinton var ty en helt annan, mycket mer traditionellt machiavellisk typ av politiker vilken - som någon sardoniskt uttryckte det - hade varit beredd att bedra sin fru för att kunna få bli omvald. Barack Obama har däremot visat sig vara något så ovanligt som en fullblodsideolog, som hittills både sagt och numera ergo även visat sig vara beredd att hellre förlora val än att byta politiskt budskap.Och om Obama trots allt skulle kunna tänka sig att byta linje, så är det därtill nu brottom. Under sina första två år vid makten har han nämligen lyckats göra sig så impopulär hos så många inte bara höger- utan också mer mittenorienterade amerikaner, att det skulle krävas mycket hårt och framförallt långsiktigt arbete för att övertyga om att han faktiskt ändrat sig. Och nu är det alltså mindre än två år till nästa val...

Ledare: Historisk storseger för Republikanerna