Pressade lärare och svaga vuxna

Mobbningen är lika allvarlig som någonsin, konstaterar Skolinspektionen. Förmodligen krävs böter för att skolorna ska bli bättre.

Norrköping2010-02-03 00:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Skolinspektionen har undersökt förekomsten av eventuell mobbning på 50 svenska skolor under föregående år. Överallt hittade myndigheten underlåtelsesynder.Det handlar om vuxna som inte ser, eller inte vill se trakasserier eller rena övergrepp. Det handlar i vissa fall tyvärr också om lärare som kränker elever.Att elever mobbar andra elever är tyvärr ingen nyhet - inte rapporteringen heller. I sin undersökning konstaterar Skolinspektionen att myndigheten ofta utfärdat kritik, men att inget förändrats till nästa bedömning.Inga skolor vill förstås skylta med mobbning, men rötan går djupare än så. Olika tillvägagångssätt har debatterats i decennier och mobbningsfrågan lider i hög grad av svenska sjukan, alltså inbillningen att problemet går att prata bort.I själva verket är aldrig så väl genomförda planer och aldrig så många konferenser av någon som helst betydelse om inte desamma omsätts i verklig handling. När elever trakasseras ska vuxna vara där och de ska ingripa. Precis så enkelt är det.Otaliga elever har mobbats utan vuxenvärldens reaktion och för den mobbade är det också svårt att själv säga ifrån. Dels skäms den mobbade ofta över att vara just det och vill inte än mer känna sig som en paria. Dels vill den mobbade inte få rykte om sig att springa till lärarna så fort något händer. Den mobbade lär sig snabbt att om inget konkret ändå inträffar, är det bättre att tiga och lida. Vuxenvärldens dubbelmoral är i sammanhanget det mest upprörande.Bara på en punkt går det att känna sympati för vuxna som undviker att ingripa. Även om det sorgligt ofta säkert handlar om feg bekvämlighet, kan lärare också vara rädda för att själva råka illa ut. Lärarnas har förlorat mycket av sin naturliga vuxenauktoritet gentemot eleverna och lagen är långt ifrån glasklar. Paradoxalt nog torde detta ha lett till att behovet av mer handgripliga ingripanden ökat.Nu kan vi oja oss, föreslå olika åtgärder och önska ytterligare debatt. Men de mobbade vill inte ha mer debatt, de vill inte höra ordet mobbning om inget händer. Och vad händer om mobbningen fortgår trots Skolinspektionens agerande?Lösningen är till synes väl fyrkantig, men effektiv - nämligen skadeståndsanspråk som drabbar skolans huvudman kommunerna. Det är sorgligt, men sant att när mobbningen börjar kosta i reda pengar ökar också viljan att ingripa.
Läs mer om