För att hantera din prenumeration, besök oss på webben.
På grund av regler från din plattformsleverantör kan du tyvärr inte utföra prenumerationsärenden i appen.
Ledare: När förstatligande kan vara rätt
Norrköping2010-01-22 00:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.
Lärarnas riksförbund går ut hårt: "Resurserna i svenska skolan används fel", skriver organisationens ordförande Metta Fjelkner på debattplats i gårdagens DN. Förbundet presenterar samtidigt en rapport som dels föreslår ett helt nytt finansieringssystem för grundskolan och dels påvisar att Sverige spenderar orimligt mycket av skolans resurser på byråkrati.Enligt Lärarnas riksförbund används endast 50,1 procent av skolans pengar till undervisning av eleverna,vilket borde vara skolans kärnverksamhet och huvudsakliga syfte. I jämförelse är snittet inom OECD-länderna 63,6 procent. En diskrepans på ett drygt dussin procentenheter. Resurser som används till annat än undervisning. De länder som når bättre resultat i kunskapsunderöskningar har nästan uteslutande större procentuell tilldelning till undervisningen. Det är nästan man tror att den svenska skolan är sönderplanerad! En uppgift som dessutom stämmer ganska väl med den bild som förmedlades i samma tidning där det påpekades att antalet administratörer inom den kommunala förvaltningen ökat med 30 procent mellan 2001 och 2007. Enligt LR kostar administrationen samhället nio miljarder kronor varje år.Att det spenderas för mycket pengar på byråkrati och för lite på kärnverksamheten är högst sannolikt ett generellt problem inom den offentliga förvaltningen. Lärarnas riksförbund föreslår ett partiellt förstatligande av grundskolan. Staten föreslås överta ansvaret för finansieringen av undervisningen, medan kommunerna föreslås behålla ansvaret för lokaler, skolskjutsar och matbespisning.Ur ett rättviseperspektiv är det rimligt att det finns en huvudman för skolan i stället för 290 kommuner och ett växande antal privata alternativ. Skolverket har förvisso ansvar för hur skolorna sköter sina uppgifter, men den kontrollen fungerar inte tillräckligt bra. Det ligger en hel del i LR:s resonemang. Den svenska grundskolan befinner sig på ett kunskapsmässigt sluttande plan. I bästa fall visar internationella undersökningar att utvecklingen står still, i de flesta fall tappar dock Sverige i mätningarna. En verklighet som rimmar väldigt illa med politikernas, av alla kulörer, tal om Sverige som kunskapsnation. Den framtida nationella konkurrenskraften ligger i god utbildning, från förskolan till universiteten. Uppenbarligen läggs det alldeles för mycket pengar på att styra skolan och alldeles för lite på att ge eleverna tillräckliga kunskaper. Här har ansvariga politiker en monumental uppgift framför sig. Att genomföra den omfördelning mellan byråkrati och klassrum som Lärarnas riksförbund föreslår vore lika modigt som viktigt. Fast inte ens om det genomfördes fullt ut skulle Sverige nå upp till genomsnittsnivån inom OECD. Det hade inte gjort något om Sverige spenderade mindre pengar på administration jämfört med andra länder.
