Under Kulturnatten på lördag öppnar Konstmuseet utställningen GAN - Modernistpionjär och outsider, som är museets första stora presentation av konstnärskapet sedan 1967.
Den återger en utveckling som genomgick olika faser och de verk som visas på utställningen berättar hur GAN under sina vistelser i Tyskland och Frankrike inspirerades av modernistiska föregångare som Vassily Kandinsky, Franz Marc och Fernand Léger.
Men ett viktigt inslag är också hans anknytning till Norrköping.
GAN upprätthöll täta förbindelser med NT:s förre kulturredaktör Nils Lindgren och Edvin Andersson - senare Ganborg - som konstnären lärde känna i Stockholm redan 1916.
- GAN var homosexuell och förälskade sig i den 22-årige Edvin, som var eldare på pansarbåten Fylgia. Det resulterade i sviten Sjömanskompositioner, som ställdes ut på Gummesons konsthandel 1918, berättar Helena Scragg, intendent på museet och den som höll i gårdagens pressvisning.
Men mötet innebar också att den unge sjömannen upptäckte konsten och när han senare flyttade till Norrköping kom han att bli en förbindelselänk mellan GAN och konstintresserade Norrköpingsbor, vilket också avsatt spår i museets samlingar.
GAN:s tiotalsmålningar utgör en många gånger halsbrytande syntes av kubism, futurism och expressionism. Återkommande motiv är atletiska sjömän och fartyg, moderna stadsvyer och maskinromantiska hyllningar som återger fart och rörelse.
En av hans mer berömda målningar heter Snälltåg.
- Man känner nästan hur tiden kröks när tåget rusar genom natten, säger Helena Scragg när hon ställer sig intill verket som återger hur ljuset från kupéfönstren flammar till som lågor i mörkret.
Men GAN:s första inspirationskälla var Oscar Wilde, som han också porträtterat i några ungdomsmålningar. Vändningen kom under hans första besök i Berlin 1913. På galleriet Der Sturm mötte han tidens strömningar och på Deutscher Werkbunds stora utställning i Köln såg han ett gigantiskt kalejdoskop som fick en avgörande betydelse för hans bildspråk.
- Hans målningar har ofta kallats kalejdoskopisk surrealism, säger Helena Scragg.
På tjugotalet reste han till Paris och sökte upp Fernand Léger, men läste också Kandinskys Det andliga i konsten, vilket fick honom att hämta impulser från teosofin och ge ut en egen programförklaring i skriften Den gudomliga geometrin.
Inflytandet från Kandinsky fick honom också att måla sviten Abstrakt I-III, som blev de första ickeföreställande konstverken som visades i Sverige. På museet visas två av de tre målningarna.
Men under tiden i Frankrike kastade han sig också från modernism till medeltid och illustrerade Erik Gustaf Geijers och Arvid August Afzelius Svenska folkvisor.
- Den möttes av lovord och det var enda gången han fick genomgående bra kritik, förklarar Helena Scragg.
I höst händer det som sagt mycket kring Gösta Adrian Nilsson och inom kort utkommer ett par böcker om honom. Jan Torsten Ahlstrand har skrivit en biografi och Agneta Lalander ger ut Broder Gösta - Nils Lindgrens brev till GAN 1943-57.
Utställningen kommer också att omges av ett späckat program och under Kulturnatten blir det dans, graffiti- och ljudkonst på ett sätt som anknyter till GAN:s konstnärskap.