Elin Boardy kommer nu med sin andra roman efter den uppskattade debuten 2008, Allt som återstår.
I Mot ljuset fortsätter hon att breda ut spektakulära men i grunden ändå vanliga livsöden på tätskrivna sidor där man gärna dyker ned och bäddar in sig i hennes omsorgsfullt valda ord.
Texten är trygg. Man kan slappna av i läsningen och lita på Boardys säkra hand.
Tjugofyraåriga Elly följer med sin lillasyster Annie på hennes bröllopsresa med den danske läkaren Laurids. Andra världskriget har just nått sitt slut, och alla är omtumlade av sina erfarenheter därifrån.
Framme i Malaya i Sydostasien börjar Laurids praktisera på en plantage, vilket gör att sällskapet dras in i den hårda verklighet där engelsmännens koloniala förtryck har skapat spänningar mellan urbefolkning och européer.
Elin Boardy tar oss med till ett hotell i regnskogen där värmen, växtligheten, ljuset och skuggorna blir påtagliga och levandegjorda.
Elly förstärker detaljerna åt oss med sina konstnärsambitioner genom att teckna av miljöer och personer. Medan Annie befäster sin roll som fru Jensen känner sig Elly däremot alltmer obekväm i kvinnokläderna och det sätt hon förväntas uppträda på. Systrarna glider ifrån varandra. Elly är den mer självständiga av dem, och hon skulle säkert ha trivts bättre om hon fötts några årtionden senare.
Med på resan följer även den mystiske Niels med sina politiska åsikter.
Ett inte helt okomplicerat förhållande uppstår mellan honom och Elly, som Boardy skildrar med en skön balans mellan åtrå och ovetskap. Hon fångar exakt de tankar som uppstår vid förälskelse och svek, och återger varje livsöde med en fängslande dramatik - både invändig och utvändig - värdig filmduken.
Som läsare känner man sig hela tiden på plats och närvarande i berättelsen.
Mot ljuset är matig och kvalitativ läsning. Den ger läsaren något på alla plan: spänning, kärlek, politik, historia, litteraturhistoria, psykologi, natur...
Upplevelsen är komplett, och Elin Boardy är förhoppningsvis ett författarskap att räkna med en lång tid framöver.