Mia Mäkilä vill återuppstå i ny skepnad

- Det här är väl vad som finns kvar, säger Mia Mäkilä och sveper ut med armen över de målningar och collage som hänger på väggarna.Det är en av de sista dagarna för hennes utställning på Nationalgalleriet i Gamla Stan. Vi har mötts på Stortorget och Mia Mäkilä har låst upp galleriet och tänt ljuset. Och ljuset faller på det som återstår av hennes konst som inte har avyttrats, här finns verk som härrör från 2007 men inget är nyare än ett halvår.- Jag var tvungen att tacka nej till en utställning i Los Angeles, de kanske blev sura men...Sedan Mia Mäkilä fann en väg till, den i Sverige inte särskilt väl företrädda, genren low-brow eller skräckkonst har det flutit på. Hon har experimenterat med en bildvärld som på ett ungefär sträcker sig från Hieronymus Boschs helvetesskildringar via prerafaeliterna till Salvador Dáli.Men nu är det stopp. Tvärstopp.- Så är det faktiskt. Det blir bara skit. Eller så liknar det samma bredkäftade demoner med huggtänder som jag gjort förut fast sämre. Och jag vill gå vidare. Så då prövade jag att sluta måla. Och där är jag nu, förklarar hon.Då är det inte att undra på att hennes utställning heter The Last Days of My Demons. Men demonerna, mycket frekventa och lätt igenkännliga i hennes bilder, har stannat i Norrköping. Mia Mäkilä har flyttat till Stockholm.- Jag kände att Norrköping blev litet. Mina 30 år skulle kunna sammanfattas i en promenad på några få kvarter: där gick jag i skolan, där blev jag tillsammans med honom. Fast jag har fortfarande mina rötter i NorrköpingEtt nytt liv, ny stad, nytt förhållande. Logiskt sett borde det följas av ny konst men Mia Mäkilä trevar fortfarande efter sitt nya uttryck.- Jag vet inte. Kanske blir det mer pastelliga färger och inte så många viktorianska tanter. Mer sexualitet, mer erotik, mer porr. Kanske borde jag skaffa gamla porrtidningar för att göra collage, föreslår hon för sig själv och förklarar att det är mest ångestfyllt innan hon har kommit igång.Och som skräckkonstnär är hon ointresserad av att skrämmas, men erkänner i gengäld att hon är rädd för nästan allt. Kanske också för att lämna bilden av sig själv.- Inom low-brow är personen bakom intressant. Konsten är en förlängning av mig själv. Därför har jag skapat min blogg. Jag har ju många läsare, det jag gör är uppskattat och via den har jag också fått kontakt med utställare.Bloggen är en blandning av en öppenhjärtig dagbok, knasiga eller på andra sätt uppseendeväckande YouTube-klipp och marknadsföring för konstnären. Bloggen är ett bra sätt att hålla kontakt med sin publik.- Jag vill underhålla men jag vill alltid uttrycka mig själv. De där demonerna betyder ju nåt. Kill your darlings, det är det svåra. Men nu vill jag slå demonerna på käften.Det här är Mia Mäkiläs sista dagar. Men hon jobbar redan på sin återuppståndelse. Även om det inte är klart i vilken skepnad det blir.

Mia Mäkilä vill återuppstå i ny skepnad

Konstnären Mia Mäkilä har lämnat Norrköping och sina demoner. Nu trevar hon i det okända.