Trosmodeller för icke troende

Svenska Akademiens nordiska pris i år gick till den norske novellisten Kjell Askildsen därför att han... well, i sammanfattning, är en bra novellist.Vill herrarna och damerna med snille och smak göra det enkelt för sig nästa år kan de behålla motiveringen och byta några bokstäver i den förtjäntes namn. Den svenske novellisten Einar Askestad är nämligen väl värd priset. Åtminstone vad hans senaste bok anbelangar. Som nu utkommer i pocket och därmed kostar mindre än den till läsningen å uteserveringen beledsagande latten och glassen."Kvinnohistorier" är en uppfordrande och amper titel. Nåja, låt dig inte luras av titlar. Jag har just läst boken "Annicas trosmodeller", som inte alls höll vad den frestade till utan bestod till hälften av andliga truismer och resten av luftigt personlighetsutvecklande snömos.Omslaget däremot. Till Askestad, alltså. Det är banne mig briljant. Två reproducerade tavlor av Hopper. På den övre en man sittandes hopsjunken på en säng, en kvinna liggandes bakom honom. Nedom tvärtom. Kvinnan i rött blickar mot golvet, mannen ligger på mage med ansiktet i kudden. Solljuset strålar in lågt och obarmhärtigt. Ensamheten total, övergivenhet, resignation. Däremellan ett vitt fält med bibliografiska uppgifter.Du behöver inte läsa boken. Från din plats i offentlighetens utecafé fungerar det utmärkt att vända omslaget som en sköld mot världen. Om så önskas. Men läs den gärna i smyg för den innehåller väsentliga situationer för att förstå om inte dina så bordsgrannens beteenden. Det här är Einars trosmodeller för icke troende.Kommen till sidan 77 hittar du en symptomatisk passage: "Skriver du om relationer?" frågade Lena, "det är jätteviktigt med relationer." "Nej, jag skriver om verkligheten", sade jag". Jaget här är författaren Einar som dyker upp emellanåt i dessa noveller - 21 stycken är de, lika oövertrumfbart som generöst - alltid lika brutalt uppriktig som ohyfsad. Med rubriker som Lilla Amanda, En fråga om teknik, Funderingar över Laura, Jag älskar dig, Jag skall döda dig, Himmelriket inom oss och Lilla du föreligger nu en samling skickligt skrivna kvinnohistorier som lika mycket handlar om män, skruvade och oförutsägbara, väl komponerade och sammanhållna. Aparta och direkta. En till, tack!