I Gränsvarelser tar Nils Uddenberg, känd inte minst för det biologihistoriska praktverket Idéer om livet, ett smidigt essäistiskt grepp om apans fängslande kulturhistoria. Likheten med människan, som ständigt lockat och oroat, har medfört ett behov av att upprätta absoluta skiljelinjer. Konsekvensen har ofta blivit apbilder som kan föra tankarna till rasismens och sexismens stereotyper.
Den andra sidan av myntet har varit en idealisering av de oförstörda paradisvarelserna, en tanketradition med rötter hos Rousseau och Freud. Uddenberg presenterar i åtta lika lärorika som underhållande essäer såväl de som stakat ut rågångarna mellan människa och djur som de som försökt luckra upp dem - och deras apor.
Här möter oss en uppsjö spännande gestalter, fiktiva såväl som verkliga: King Kong, Jane Goodall, Thoth, den egyptiske vishetsguden i babiangestalt, skogs- och nattmänniskor, den språkbegåvade schimpansen Washoe, dr Tulp, som på 1600-talet "anatomiserade" en "indisk satyr", Tarzan, apornas konung, den konstnärlige schimpansen Congo, den framsynte Linné, antropologen Hermann Klaatsch, som såg apan som ett "utvecklingens snedsteg" på vägen mot människan, och åtskilliga fler.
Resultatet har blivit en perspektivrik essäsamling som säger väl så mycket om människans självbild, och då inte minst hennes komplexa förhållande till sin egen kroppslighet, som om hennes syn på sin närmsta anförvant i djurriket.
Med sin kombination av humanistisk och naturvetenskaplig bildning, av akademisk tillförlitlighet och förmåga att skriva lätt och roligt, är Uddenberg själv en gränsvarelse av ett ovanligt och mycket välbehövligt slag.