Randig står i det här sammanhanget för den fina idrottsklubben Sleipner i Norrköping, som fyllde 100 år 2003. Jag tror mig minnas hur det började för mig, och det var när min svärfar Stig Skagervik visade hur Tore Keller gjorde, han visade i köket, finrummet, eller ute på gräsmattan bakom huset.
Denne randige nostalgiker visade hur Keller först tog ned bollen på bröstet och hur han sedan med en smekande lobb lyfte bollen över sig själv och den motståndarback han hade tätt i ryggen. Slutligen rundade han backen och fångade bollen på andra sidan. Det var en fin föreläsning.
Svärfar brukade lägga till att den tidens stjärnor,
till exempel Cruyff som jag själv gillade, var rätt bleka i jämförelse med Tore Keller.
Ungefär så gick det till när jag blev Sleipnernostalgiker. På den vägen är det och här sitter jag med jubileumsboken som kom till 100-årsdagen. Här ligger också ett ljudband, ett programinslag från Radio Östergötland någon gång i mitten av 80-talet, senare ska jag berätta hur jag kom över det.
Där sitter alltså programledaren Håkan Johansson och samtalar med tre ålderstigna guldhjältar från guldåret 1938. Det var de tre som fanns kvar från laget då: Gustav Wetterström, Roland Hjelm och Harry Andersson.
Jag ryser och får en klump i halsen. Det är fyra röster, bland andra min egen,från en annan tid, ett annat liv.
Det är ett programinslag av och med en Sleipnernostalgiker, för Sleipnernostalgiker. Då kunde man ännu göra "smala" program.
Samtalet går lite långsamt och trögt. Vi talar om Sleipnerhörnet och den berömda Sleipnerkvarten. Som väntat blir det mest från det magiska året 1938. Programledaren tjatar, lite för mycket, om den största stjärnan Tore Keller. Roland Hjelm och Gustav Wetterström berättar om hur de blev värvade till Sleipner. Wetterström förklarar att han fick träna på dagtid ibland, eftersom han jobbade skift på textilfabriken Vargen.
Jag tänker på progg-erans stora nummer, Tältprojektet, när jag hör dessa arbetare från Norrköping berätta om stadens arbetarlag i fotboll.
I en av texterna sjunger någon:
"Så rullar historien fram- och binder ett nät av människors liv... för framtiden är i dag - i dag!"
Jag har genom åren gjort vissa försök att få tag i den här ljudkasetten, jag ville odla min Sleipnernostalgi och kanske skryta lite för min likasinnade kompis, Pelle "Lampan"Johansson.
Det dröjde ända tills häromdagen innan jag lyckades göra kapet. Jag stötte av en ren tillfällighet ihop med Birgitta Sjölander. Efter bara några minuters trevligt kallprat, kom vi fram till att hon är dotter till Roland Hjelm, en back och guldhjälte i 38-laget, värvad från Östra Eneby IF.
Hon sa att hon mindes radioinslaget och trodde att hon rent av hade spelat in, hon skulle titta i gömmorna.