Darwin med glimten i ögat

Lagom till 200-årsjubileet av hans födelse kommer Charles Darwins Självbiografi i nytryck. Trots titeln handlar det om en anspråkslös skiss snarare än om en regelrätt memoar, stilsäker och sympatiskt chosefri, visserligen, men också tämligen tyglad. Självbekännelser av rousseanskt snitt är knappast i den vitskäggige viktorianske gentlemannens smak, och inte heller tar han ut svängarna i någon dramatisk skildring av hur evolutionsläran revolutionerade vetenskapen.Efter några barndoms-anekdoter får vi ta del av Darwins krokiga studiegång. Meningen var att han skulle gå i faderns fotspår och bli läkare, men dissektionerna gör honom illamående och istället börjar han läsa till präst. Lyckligtvis var studieprogrammen lösare på den tiden, och i Cambridge ägnar han sig mer åt geologi än åt teologi, mer åt botanik än åt exegetik.Så kommer lyckokastet: Darwin får plats som oavlönad naturforskare på
Beagles jordenruntresa. Han mönstrar på som omogen student och återvänder fem år senare som fullfjädrad vetenskapsman. Så småningom slår han sig ner som fri forskare på lantegendomen i Down, och lever sedan alla sina dar som god familjefar och flitigt bi i naturvetenskapens örtagård.Särskilt intressant är kapitlet om Darwins tro. Omskakande religiös kris? Inte här, inte - bara en långsam evolution från rättrogen till skeptisk agnostiker. Lika prosaisk och utan yviga gester är Darwins självkaraktäristik. Visserligen äger han ett visst mått av sunt förnuft, ungefär så mycket som en någorlunda framgångsrik advokat eller läkare behöver, men är på det hela taget en man med "medelmåttiga själsgåvor".Säkert är Darwin uppriktig när han framhäver arbetsamhet, noggrannhet och kärlek till kunskapen snarare än ett överlägset intellekt som hemligheten bakom sina framgångar. Men samtidigt finns här väl också en glimt i ögat. Tillhör man den exklusiva skara nytänkare som vänt upp och ner på människans världs- och självbild kan man förstås kosta på sig ett och annat under-statement.

Darwin med glimten i ögat

En man med medelmåttiga själsgåvor. Charles Darwin ser tillbaka på sitt liv och tecknar ett blygsamt självporträtt.