Uthando betyder kärlek

Idag doktorerar hon på avhandlingen Kärlek i virusets tid. Möjligen lite överraskande för alla som vant sig vid att se henne i helt andra roller. Länge var hon medlem i teatergruppen Lysmasken och har framträtt på många av Norrköpings teaterscener. -Men jag slutade när jag kom in på forskarutbildningen 2002, berättar hon när vi träffas några dagar före disputationen. Viljan att studera växte under åren som skådespelare, men att valet slutligen föll på socialantropologi var en slump. -Så som det ofta är, men när jag gick grundutbildningen kände jag att det var något jag ville ägna mig åt på allvar. Avhandlingen är förutom grundlig inläsning i ämnet och nära bekantskap med texter av teoretiker som Michel Foucault, Pierre Bourdieu och Zygmunt Bauman resultatet av ett par forskningsresor till KwaZulu Natal i sydöstra delen av Sydafrika. -Jag gjorde ett kortare besök under 2003 och återvände ett år senare för att bli kvar i sex månader och göra mitt fältarbete, berättar hon. Hon slog sig ner i byn Nkolokotho för att studera zulufolkets bruk av kärleksmediciner. Hon intervjuade i första hand medlemmarna i åtta familjer, men träffade också örtdoktorer och andra bybor. Dessutom lärde hon sig grunderna i provinsspråket isiZulu. -I min avhandling skriver jag om ett sätt att se på kärleken, som påverkar individen och kollektivet annorlunda än hos oss, säger hon och förklarar att kärleken inte är universell, utan något som ständigt påverkas av materiella, sociala och politiska omständigheter. I Sydafrika har kolonialismen, apartheid, demokratiseringen och aids krävt olika sätt att hantera kärleken, sexualiteten och familjerelationerna. -Under apartheidsystemet tvingades männen att resa mycket för att hitta försörjning. Numera är det vanligt att också landsbygdskvinnorna arbetar i närmaste stad, säger hon. Kärlek på zulu heter uthando och inledningsvis trodde hon att uttrycket motsvarade innebörden i det svenska ordet. Överensstämmelserna finns, men i avhandlingen skriver hon också om skillnader som hon upptäckte under fältarbetet. Bevisen på kärlek uttrycks i högre utsträckning genom respektfulla handlingar och känslomässiga förklaringar har inte riktigt samma betydelse. -I KwaZulu Natal uttrycks kärleken mycket konkret. Men man måste också värna relationen till andra i släkten om man vill undvika problem i äktenskapet, säger hon och tillägger att hänsynen till grannar och andra bybor genomsyrar livet. Det är viktig att man uppträder på ett sätt som inte väcker avund. Kärleksmedicinerna tycks fungera som ett slags kausalitetslära och bidrar till att förklara uppkomna situationer. Den har en dubbelhet och kan ge upphov till både gott och ont. Enligt föreställningar bland zulu och många andra afrikanska folk kan det betyda äktenskapslycka, men också orsaka olägliga förälskelser och skilsmässor. -Jag hörde aldrig någon säga att man skilt sig för att kärleken tog slut, utan hänvisade istället till onda krafter. Det ger en möjlighet att minska känslan av skuld, förklarar Anette Wickström. Titeln Kärlek i virusets tid anspelar på Gabriel García Marquez berömda roman, men istället för kolera hotas kärleken och relationerna idag av aids och hiv. Hon visar ett fotografi som finns i boken. Det föreställer vägen genom Nkolokotho, men på avstånd skymtar man det blåvita taket på ett tält. Det betyder begravning och att ännu ett offer dukat under för sjukdomen. -Det såg man varje vecka, säger hon och vi kommer in på den sydafrikanske presidenten Thabo Mbekis uttalanden många har kritiserat och avfärdat som aidsförnekelse. Anette Wickström refererar delar av diskussionen i sin avhandling, men påpekar att Mbekis uppfattning kan vara ett sätt att ifrågasätta ett västerländskt synsätt som i första hand fokuserar på individen utan att ta hänsyn till de sociala villkor som råder. -Man ska komma ihåg att det ofta handlar om väldigt fattiga och slitna människor, som blir sjuka av broms- och tbc-mediciner, säger hon och i avhandlingen nämner hon forskarna Helen Schneider och Didier Fassin som anser grunden för sydafrikanska aids och hiv- problematiken har sin grund i ett sekel av segregation, våld och fattigdom. Enligt Anette Wickström genomsyrar ett västerländskt perspektiv också det som går under beteckningen oskuldskontroller, vilket innebär undersökning av unga flickors mödomshinna. Det ansågs integritetskränkande och förbjöds 2005, men i KwaZulu Natal pågår de fortfarande. Anette Wickström uppfattar dem som ett lokalt folkhälsoprojekt och ett försök att minska spridningen. -Jag ser det som en preventiv åtgärd. Offentliggörandet innebär att det blir svårare att tvinga unga flickor till sex. Det här är en kraftansträngning i en region som saknar sjukhus och inte har råd att investera i vattenledningar och annat. Istället gör man ett försök att höja moralen, säger hon. Fem år av forskarmödor når sitt slut när hon idag lägger fram avhandlingen på Tema hälsa och samhälle vid Linköpings universitet. Hon erkänner att nerverna gjort sig påminda. -Det har varit fantastiskt att kunna ägna sig åt det här, men de sista två månaderna hade jag gärna sluppit. Först ett två timmar långt förhör. Sedan ska betygsnämnden sammanträda och jag ska försöka hålla mig lugn. Umgås med anhöriga och vänner. Snacka om teaterföreställning! säger hon och skrattar. I vår ska hon undervisa, men hon har också ansökt pengar till nya forskningsprojekt. Hon kommer också att återvända till Nkolokotho för att överlämna boken till de intervjuade familjerna. De har väntat på den, säger hon.

Uthando betyder kärlek

Kärleken är inte universell, utan påverkas av materiella, sociala och politiska omständigheter. Det lärde sig socialantropologen Anette Wickström i södra Afrika.