För elva år sedan ställde Marie Liljegren Kreuger senast ut i Norrköping och i två års tid har hon haft sikte på utställningen på Galleri Kronan som har vernissage idag.
– Jag vill ha tid, inte vara för pressad. Det måste få vara en process, säger hon.
Till vardags jobbar hon heltid som bildlärare på De Geergymnasiet men hon försöker slå vakt om det egna skapandet och har sedan 2009 en ateljé i samma hus som galleriet.
– Jag lägger hela min själ i arbetet som lärare, men samtidigt måste jag måla själv. För att både orka och ha något att ge till eleverna. Att vara i ateljén är som ett yogapass, man kommer in i sig själv.
På väggen glöder färger som vittnar om kärleken till Göteborgskoloristerna och målningarna i olja och tempera hänger parvis. Självporträtt har hon målat i alla år, och dem ser hon som ett sätt att "hitta det inre uttrycket" men hon visar också abstrakta landskap.
– Jag har gått mot det abstrakta och förenklat på ett sätt som jag inte har gjort förut, berättar Marie Liljegren Kreuger.
– Själv tycker jag nog att skalan går både i dur och i moll. Det handlar om livet på något sätt. Där finns ett vemod och melankoli som jag känner, men också glädje.
I galleriets inre rum finns mer svepande och luftiga landskapsakvareller, många från sommarresor till Gotland.
– Kraften i naturen påverkar mig. Den känns viktig för mig. Jag söker mig både utåt och inåt, säger hon.
Även Norrköpingskonstnären Dani Slipicevic är lärare, men på Tamburinens skola – och beskriver sig som landskapsmålare. Men inte heller hans måleri tyngs av realismens precision - utan är expressivt och fångar ett inre landskap i abstraktionens gränsland.
– Temat är liv och pendlingen mellan ljus och mörker, som är konstant beroende av varandra, säger han.
Dani Slipicevic ställde ut på galleriet senast för tre år sedan då han blickade tillbaka på sitt konstnärskap. Innan dess har han också visat barndomsskildringar från Mostar i forna Jugoslavien. Bron "Stari Most" i Mostar och cypresserna på Balkan har varit återkommande motiv, och även nu syns bron i ett av landskapen.
– Jag släpper inte taget om det förflutna även om jag släppt det tunga från kriget. Jag har gått vidare. Det känns som en naturlig utveckling.
I Lilla Galleriet visar han utvalda målningar från årets produktion. Nya influenser kommer från poesin – som också titlarna vittar om: ”Gläntans mitt”, ”Skuggans glans” och "Nattens revor". Måleriet är mörkt, ibland stormigt och med en kaotisk stämning. Motiven är avverkade skogar, obefolkade och kala.
– Det är lite apokalyps, säger Dani Slipicevic. Vi lever i en tid av katastrofer både globalt och individnivå. Miljöhot, ensamhet och verklighetsflykt. Vem ska förstöra vem först? undrar man.
På Galleri Konstforum är känslan vilsam och måleriet lugnare. Konstnären Hans Lif ställer ut ett 50-tal stilleben och landskap i olja. Han intresserar sig för vardagliga ting och naturmiljöer och fångar dem utifrån hur ljuset faller och hur färgerna upplevs.
I Studion fyller Yumiko Shiozaki rummet av koltrastens läte och en kudde svävar i rummets mitt. Hon är en av få konstnärer som arbetar med hologram, men hon visar också fotografi. Efter att många omkring henne, och även hon själv, drabbades av sjukdom växte ett bildskapande fram kring återhämtning, tillfrisknande – och naturens läkande kraft.