Framträdande med stor variation och många talanger

Musiktreornas årliga projekt med symfoniorkestern heter denna gång Faroson. Det är en historia om tre mycket olika vänner som åker utomlands och råkar ut för stora äventyr. För den sakens skull blir det inte direkt läskigt, förutom för de minsta.Det finns många goda solister i ES3c och vi fick under en och samma konsert höra så skilda genrer som Led Zeppelins Immigrant Song, med grymt sång- och gitarrsolo, och John Fernströms trolska Concertino med Maja Tinnervall som flöjtsolist. Det enda som saknades var information om vilka som sjöng och spelade solin i första akten.Programvärdarna var en stor del av behållningen med sitt skådespeleri. Tillsammans med den exakte och svängige dirigenten Alexander Hanson ledde de an en musikalisk resa där klassen visade mångsidighet och mod.Damon Taheri hade komponerat för sig själv som violasolist. Ett smart drag, för han passade på att ta ut de musikaliska svängarna i sitt djärva och lekfulla stycke Eufori. Joel Persson Haag visade sin hantverksskicklighet som kompositör i pampiga En annan tid - del I.En annan som verkligen hade gjort en insats för showen var Eleonor Eriksson, musiktrean som koreograferat klassens dansare i allt från jive till hip hop. Kul att SON spelar Coldplay-covers med samma övertygelse som Brahms, fast nog var de i sitt rätta element i tonsättaren Marie Samuelssons Lufttrumma III från -99. En fysiskt mullrande komposition med många spänningar.Anton Forsberg hade också komponerat - ett underhållande rytmnummer som uppfördes på "flygplatsen" med resväskor, pass och handklapp. Och just när jag trodde att Cohens Hallelujah var utsliten, död och trampad på, räddade Melanie Taylor sången med en inspirerande värme i rösten.Det är svårt att sluta räkna upp namn, så jag konkluderar att Musikgymnasiet De Geer är en bra grogrund för talanger.