Genom tiderna har vi rört oss från bilden av den ogifta sagoberätterskan till den stora epikern och skildraren av livets brutala skiftningar vidare över i hbtq-litterärt tjat om Selmas homosexualitet. Det är banaliteter huruvida Lagerlöf gick till sängs med kvinnor eller om människan låg runt över huvud taget. Se flickan som började skriva i rädsla för sin far och av längtan efter att sätta ord på känslor som fångats i en oönskad kropp. Se också en hårt arbetande kvinna som både skrev och drev gården Mårbacka i ren revanschlust på den konkurs som drabbat pappan. Ja, så tycks dramatikern Agneta Elers-Jarleman ha tänkt när hon författade Jag – Selma.
Med samma allvar gör Carina Perencranz sin Selma från barnflickans skyddande famn och därefter utslungad i en verklighet där alla tycks kunna dansa och springa. Och med lite humor förstås – det är ju komikern Perencranz vi talar om.
Ärligt och utan krusiduller ger hon kött och blod till karaktären bakom Nobelpristagaren och akademiledamoten. Ledigt kliver hon i och ur rollerna, frågar publiken om vi har en tjuga och önskar att hon fått sitta på en tusing i stället. Snabbt tar hon av sig peruken med Lagerlöfs karaktäristiskt höga valk i pannan och blir den där lilla tre-åringen som skriker hjärtskärande för att hon inte förmår ta sig ur sängen. En så stor flicka ska ju kunna gå. Vad är det för fel på henne? Skammen klistrar sig som en våt filt utmed kroppen. Känslan av att inte duga följer Selma genom påtvingade baler och andra påfund som skiljer ut de lytta från de sköna, de brukbara från dem som belastar. Så kommer räddningen. Studierna i Stockholm och insikten om att hon kan skriva, också om allvar och ond bråd död. Pappan super bort gården ”Mårbacchus” och Perencranz gör gott bruk av textens uppriktiga och lite vitsiga tilltal som även vänder sig till en yngre publik. Elers-Jarleman, känd för pjäser som ”Fröding naked” och ”Djävla karl” om August Strindberg, är bra på moderna tolkningar av kända svenskar. Perencranz är å sin sida känslig för nyanserna kring Selma Lagerlöfs tvivel på sig själv och hon förmår lägga ut känslan av tvekan i kroppen.
Ett timmeslångt, fint och originellt porträtt av författarens komplicerade barndom och väg till berömmelse med humor och svärta.