Covid-19 får jämlikhetsskulden att växa

Utbildningsskuld och hälsoskuld är två ord som ofta nämns i pandemins spår. I vissa fall hör vi också talas om social- och kulturskuld, och för en tid sedan semester, konferens- och kompetensutvecklingsskuld.

Jämlikhetsskulden är en skuld som består av många delar. Den har blivit tydligare i samband med hur olika samhällsklasser drabbas av pandemin. skriver Stefan Carlsson och Ingrid Westlund.

Jämlikhetsskulden är en skuld som består av många delar. Den har blivit tydligare i samband med hur olika samhällsklasser drabbas av pandemin. skriver Stefan Carlsson och Ingrid Westlund.

Foto: Staffan Claesson

Insändare2021-07-13 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi vill med två exempel illustrera hur ett antal skulder tillsammans bildar det vi ser som en ökande och orättvis jämlikhetsskuld, som främst drabbar de unga.

Lina går på högstadiet och har en bror på sex år. Hennes föräldrar är välutbildade och har arbetat på distans under pandemin. De har lång vana vid digitalt baserade arbetsmetoder, och har fått ergonomiskt utprovade kontorsstolar från sin arbetsgivare. De har under ett år kunnat lösa barnens sjukdagar utan att ta ut föräldrapenning.

Föräldrarna har genom sitt hemarbete löpt liten risk att smittas av Covid. Under perioder har Lina haft distansstudier och har haft god hjälp av sina föräldrar när det gäller att förstå tekniken och att lösa skoluppgifter. Sexåringen har under perioder varit hemma på grund av stor smittspridning på förskolan. På loven har föräldrarna kunnat arbeta från sitt sommarställe.

Alex går på högstadiet och har en bror som är sex år. Alex mamma Britt-Marie arbetar inom hemtjänsten och är ensamstående. Hon har under pandemin konfronterats med Covid på jobbet och har vid flera tillfällen sjukskrivit sig på grund av förkylningssymptom. Tyngre arbetsdagar och rädslan för Covid har varit en realitet under drygt ett år då flera av hennes arbetskamrater drabbats av Covid. 

Hon har tagit ut föräldradagar då barnen haft Covidliknande åkommor. Familjens inkomster har minskat betydligt under pandemin, trots den slopade karensdagen. Alex mamma är inte van vid de digitala verktyg som Alex förväntas använda och ser hur han hamnar efter i skolarbetet. 

Jämlikhetsskulden är en skuld som består av många delar. Den har blivit tydligare i samband med hur olika samhällsklasser drabbas av pandemin.

Alex och hans familj har på ett tydligt sätt känt av utbildningsskulden och digitaliseringsskulden. De har även en stor hälso-och finansskuld. Konferens- och kompetensutvecklingsskulden är något Alex mamma inte märkt något av. Hon uppdaterade sina kunskaper om smittskyddsarbete samtidigt som hon utförde sina vanliga arbetsuppgifter.

Nu behöver politiken, nationellt som kommunalt uppmärksamma och genom olika beslut, varaktigt och hållbart, kompensera för den galopperande jämlikhetsskuld som pandemin så tydligt sätter ljuset på. Applåder, lovskola, slopad karensdag och presentkort räcker inte.