Yvigare på utsidan än på insidan

När vi kliver ut på den inbyggda verandan i Smedby kommer katten Tiger och stryker sig mot Eva-Britt Sjöberg. Han bryr sig inte om att matte är kommunalråd och ska intervjuas, han vill ha mat.

Busig. Eva-Britt Sjöberg ser Tiger som familjens lilla terapeut. ”Han möter oss när vi kommer hem, och låter oss klappa och busa med honom.

Busig. Eva-Britt Sjöberg ser Tiger som familjens lilla terapeut. ”Han möter oss när vi kommer hem, och låter oss klappa och busa med honom.

Foto: Michael Svensson

Norrköping2015-03-27 11:06

– Han är vår lilla terapeut. Möter oss när vi kommer hem, låter oss klappa honom och busa med honom, säger Eva-Britt Sjöberg (KD) när Tiger fått sitt.

Och så lägger hon till att av alla i familjen, maken Michael och de tre barnen mellan 17 och 22 år, är det hon själv som busar mest med katten. På frågan om hon är busig som person svarar hon att kommunalrådskollegan Reidar Svedahl undrade om hennes pappa var italienare eftersom hon har så yviga gester.

Eva-Britt hävdar att hon är yvigare på utsidan än inuti. Hon trodde egentligen inte att politik var något för henne, men övertalades av en vän att sätta sitt namn på Kristdemokraternas kommunlista inför valet 2010.

– Jag tyckte inte jag var tillräckligt bildad. Jag är ju inte akademiker.

Hon blev ledamot i vård- och omsorgsnämnden efter valet, och så småningom politisk sekreterare och oppositionsråd. Efter senaste valet är hon kommunalråd med ansvar för vård och omsorg och ordförande i vård- och omsorgsnämnden. Hennes tidigare komplex är borta.

– De försvann ganska snart. Jag har insett att man kommer långt med livserfarenhet och sunt förnuft.

När valresultatet stod klart insåg hon och partiet att alliansen inte skulle få egen majoritet, och inte vänsterblocket heller. Inget av blocken ville samarbeta med Sverigedemokraterna.

– Jag blev inbjuden till Lasse Stjernkvists kontor och fick frågan om vi kunde tänka oss att ingå i en majoritet med S, FP och C. Det var inte en konstellation jag hade tänkt mig i valrörelsen men det har fungerat bra.

En viktig grund för hennes politiska tillhörighet är den kristna tron. Den har hon haft sedan barndomen i Halland, trots att föräldrarna knappast var kyrkliga. Sedan ungdomsåren är hon medlem i Agapeförsamlingen.

– Tron ger mig en trygghet och en övertygelse om varifrån jag kommer och vart jag är på väg. Men alla kristna är inte kristdemokrater och alla kristdemokrater är inte kristna. Det där är annars en av fördomarna som många har om mitt parti.

Vilka är de andra fördomarna?

– Till exempel att vi skriver folk på näsan hur de ska vara, när vi egentligen vill ge valfrihet. Vårdnadsbidraget handlar inte om att alla måste vara hemma med sina barn, men man ska kunna vara det.

Samtalet kommer in på abort, homosexualitet och familj. Hon kallar det skämtsamt för ”underlivsfrågorna”.

– Fungerande familjer ger ett fungerande samhälle. En trygg familj ger trygga barn, sedan kan familjer se olika ut, det kan vara mamma mamma eller pappa pappa, eller en ensamstående förälder. Politiker ska inte tala om hur man ska leva. I abortfrågan står jag och partiet bakom abortlagen, men det måste finnas ett bra stöd för de kvinnor som står inför ett sådant beslut. Många mår dåligt länge efter en abort.

Hon menar att numera har också hennes församling och andra kyrkliga samfund en mer tillåtande syn på de här frågorna. Det fanns, medger hon, en tid när frikyrkor uteslöt medlemmar som skilde sig, men i dag tror hon inte att man ”slår bibeln i huvudet” på människor som hamnat i svårigheter.

– Livet är inte lätt, det är tufft. Därför måste vi stödja varandra, säger Eva-Britt.

Hon tillägger att hon nog har haft ett lättare liv än de flesta, även om pappan var alkoholist och föräldrarna skilde sig när hon var elva år. Hon säger hellre att pappan drack för mycket.

– ”Alkoholist” är för mig en a-lagare, och det var han ju inte. Vi hade inte en dålig relation egentligen, men han förstod inte att han var viktig för oss barn.

Pappan dog för några år sedan. Mamman, som blev den stora tryggheten för Eva-Britt och hennes tre storasyskon, är 83 år och bor kvar i Halland.

Eva-Britt har valt att avstå från alkohol, även om hon funderar ett par sekunder på frågan om hon är helnykterist.

– Jo, men det är jag. Och jag hoppas att jag kan hjälpa någon annan genom att vara en förebild.

Hon var 22 år när hon flyttade till Norrköping från Skåne där hon då bodde. Hon hörde Jan Rosman från Norrköpings Agapeförsamling predika och bestämde sig för att komma hit. Det var en församling med många unga medlemmar, till skillnad från där hon då bodde. Och en av de unga i Norrköpingsförsamlingen var blivande maken Michael.

Eva-Britt arbetade på bank några år och som sekreterare i Agapeförsamlingen. Därefter har hon framför allt arbetat med administration på Ebersteinska gymnasiet och den kristna friskolan Johannesskolan i Norrköping.

Vid sidan av nuvarande jobbet som kommunalråd ägnar hon sig gärna åt handarbete. Hon reser sig och går och hämtar en liten tavla.

– Det är en applikation som heter ”I’ll never stop loving you”. Jag vill visa hur kärleken flödar över åt alla håll och kommer tillbaka. Jag tror alla har något skapande inom sig. Det är viktigt att få utlopp för sin kreativitet, säger Eva-Britt.

Eva-Britt förresten, det är ett rätt ovanligt namn i hennes generation.

– Dubbelnamn! Jag skulle aldrig ge mitt barn ett dubbelnamn. Men det fanns redan en i släkten som hette Eva. Det är sånt man får lära sig leva med.

Vem är det?

Att fylla 50

Heter: Eva-Britt Sjöberg.

Fyller: 50 år i dag.

Firar: Öppet hus i helgen.

Familj: Maken Michael, barnen Victoria, 22, Olivia, 19, och Alexander, 17.

Bor: Villa i Smedby.

Gör: Kommunalråd (KD) i Norrköping med ansvar för vård- och omsorgsfrågor. Ordförande i vård- och omsorgsnämnden med flera politiska uppdrag.

Bloggar: På nt.se.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om