Tidigare i år lade patentspråksutredningen fram betänkandet Nationella patent på engelska?. Betänkandet utmynnar i förslaget att nationella patentansökningar ska kunna inges på engelska och att endast patentkraven ska översättas till svenska, dock endast som information och utan rättsverkan. I Danmark anses förändringen
i patentspråksregimen vara en grundlagsfråga, med krav på fem sjättedelars majoritet i folketinget eller folkomröstning. Härmed försvinner ytterligare en domän för svenskan, medan vissa språkexperter hänger sig åt hen-debatten, som varken gör från eller till för svenska språket.
En patentskrift innehåller tre delar: patentbeskrivning (tio till 20 sidor), patentkrav (en till tre sidor) och sammandrag (halv sida), varav patentkraven är de juridiskt relevanta.
Nationella svenskspråkiga patentansökningar vid Patent- och Registreringsverket (PRV) har minskat drastiskt från 1970-talets 15 000 till dagens 2 000-3 000 om året. Detta beror på att Sverige har biträtt europapatentsystemet (EPC), där patentgranskning sker i München och endast språk och formalia granskas av PRV för validering i Sverige av ett helt svenskspråkigt patent.
Om förslaget antas av riksdagen, kommer det ofelbart att leda till att svenskspråkiga patent i Sverige praktiskt taget försvinner. Patentspråksdomänen för svenskan kommer att krympa till en rännil. Storföretagen, som främst drivit frågan ser bara till besparingar i tid och pengar. Men allmänintresset och offentlighetsprincipen kräver att näringsverksamhet i Sverige ska kunna bedrivas fullt ut utifrån rättsverkande dokument avfattade på svenska.
Att bibehålla svenskan som ett komplett språk
i språklagens anda i framtiden kräver att svenskan används som rättsligt verkande språk, särskilt i en så språkligt utvecklande verksamhet som rättsligt bärande beskrivningar av ny teknik. Terminologin på svenska utvecklas av att den svenska versionen blir rättsligt bindande. Därför ska den svenska versionen av patentkraven vara rättsligt bindande.
Kostnaderna blir i stort sett desamma med svenska som rättsligt bindande språk för patentkraven. Översättningen måste ändå göras. Detta förenklar också med ett gemensamt språk vid tvist i domstol.
Tunga remissinstanser som Advokatsamfundet och Svenska Patentombudsföreningen (SPOF) pekar i sina remissvar på allvarliga nackdelar med att införa engelska som juridiskt bärande språk.
Betänkandets extrema och unika ståndpunkt att för första gången någonsin i något sammanhang överge svenskan till förmån för engelskan som juridiskt bärande språk i Sverige måste tillbakavisas. Debatten om svenska språkets status i detta sammanhang har hittills uteblivit. Denna vall har inte heller brutits av våra grannländer och kommer om så sker i Sverige att få oöverskådliga konsekvenser för hela det svenska rättssamhället.