Att byggbranschen har ett egenintresse av ökande bostadspriser är uppenbart. Men att man för fram detta som något som också är bra för samhället, blir nästan löjeväckande.
Poängen med en fungerande marknad ur konsumentperspektiv är att konkurrens ska leda till bättre och billigare produkter.
Men bostadsmarknaden är inte en marknad som alla andra. Det är inte bara pengar som ska avgöra om man kan få någonstans att bo. Rätten att ha ett hem och en bostad gäller alla.
Därför måste de som inte äger sin bostad ha ett grundläggande skydd. Det är också riksdagen helt enig om. Konsumentskyddet i form av förhandlade hyror förhindrar att en illa fungerande bostadsmarknad skoningslöst ska drabba dem som hyr. Detta skydd vill byggbranschen ta bort.
För att bevisa att högre boendekostnader är både sunt och nödvändigt hänvisar skribenterna till utredningen EU, allmännyttan och hyrorna - som regeringen Reinfeldt snabbt förpassade till papperskorgen. Inget av dessa förslag plockades upp av den borgerliga regeringen.
Alla vet att hyrorna i det som byggs nytt är så höga så att de är förbehållna ett mycket litet antal. Problemet är inte att vi har för låga boendekostnader, problemet är att vi har för höga boendekostnader. Det som är riktigt anmärkningsvärt är att byggindustrin inte inser det.
Vad Hyresgästföreningen däremot har misslyckats med är att förmå regering och riksdag att skapa skatteregler som ger lika bra ekonomiska förutsättningar för hyresrätten som för övriga bostadsformer.
Så ska det naturligtvis inte vara. Vi välkomnar byggbranschen att delta i vår kamp för ett rättvist skattesystem. Och till vår, regeringens och många övrigas kamp för lägre byggkostnader.