Låt Norrköpings skolor visa vägen

En förutsättning för att reformerna får önskad effekt är att bedömningen sker på ett objektivt och kvalitetssäkert sätt. Därför bör kommunen införa centrala rättningsgrupper. Det skriver Helena von Schantz, utvecklingsledare och Ylva Svensson, rektor vid Djäkneparksskolan.

De nya politiska målen för Norrköpings skolor är högt ställda. Andelen behöriga till gymnasiet ska öka till 95 procent och vi ska mäta oss med landets bästa skolkommuner. Nu har man gått ut till skolorna och frågat hur målen ska nås. Ett sympatiskt och klokt grepp, men frågan är inte lätt att besvara. Ett viktigt första steg är att kvalitetssäkra resultaten, att se till att betyg och provresultat verkligen står för måluppfyllelse. Därför bör kommunen införa centrala rättningsgrupper för de nationella proven.

Larmrapporterna har duggat tätt när det gäller skolan. Sjunkande resultat, sjunkande likvärdighet, glädjebetyg och provrättning som varierar så mycket att Skolverket liknar det vid ett lotteri. Den 21 juni kom riksrevisionens rapport, "Lika kunskap, lika betyg, där man riktar allvarlig kritik mot hur staten, kommuner och andra huvudmän styr mot likvärdiga betyg. Kommunerna har också fått kritik för att inte fördela resurser i enlighet med skollagen.

Probleminsikt finns alltså, men samtidigt står vi inför nya utmaningar. Det här läsåret införs ett nytt betygssystem, nästa år ska vi sätta betyg i tidigare årskurser. De nationella proven blir fler och placeras vid stadiebyten. En förutsättning för att reformerna får önskad effekt är att bedömningen sker på ett objektivt och kvalitetssäkert sätt. Därför bör kommunen införa centrala rättningsgrupper. Varje skola får bidra med lämpligt antal behöriga, erfarna och skickliga lärare som under Skolverkets överinseende bedömer samtliga nationella prov i varje ämne. Även friskolorna bör ingå i detta samarbete.

Varför ska just Norrköping gå först? Ett svar på den frågan är för att vi kan. Tack vare de tidiga fortbildningssatsningarna inför ny skollag, nya läroplaner och nytt betygssystem står Norrköpings skolor väl rustade inför de förändringar som nu börjat gälla. Ett lika viktigt skäl är att det svarar mot skolförvaltningens övergripande mål. Både mot de nya om ökad måluppfyllelse och mot de tidigare om kommungemensamt perspektiv och kvalitetssäkring. Vad kan väl vara mer kvalitetssäkert än att införa en systematisk och oberoende kontroll av elevernas måluppfyllelse?

Men vinsterna är fler än så. Med centrala rättningsgrupper befrias lärarkåren från en del av sin rättningsbörda, eleverna får en ökad rättssäkerhet, lärarna som ingår i rättningsgrupperna får en praktisk kompetensutveckling i bedömning, kommunen får ett bättre underlag för fördelning av resurser och andra skolpolitiska beslut och föräldrarna får ett bättre underlag för skolvalet.

Men det handlar också om konsumentupplysning och rättvisa. Norrköping har många friskolor och en betydande skolkonkurrens. Alla barn i vår kommun är lika viktiga och det gemensamma bästa bör vara i fokus på varje skola. En extern resultatkontroll är ett viktigt medel mot det målet. Vi ska inte konkurrera med guldkanter, marknadsföring eller friserade resultat, utan genom att uppfylla våra centrala mål - elevernas kunskaper, trygghet, delaktighet och trivsel. På så sätt får vi en bättre skola för alla elever i Norrköping.

 
 
  • MEST LÄST PÅ NT.SE