• torsdag 25 maj 2017
  • Familjeannonser
  • Lunchguiden
  • Grannar
  • Lokus
  • XTRABONUS
  • Lohts
  • JobbPlus - Östergötlands nya mötesplats för dig som söker jobb och nya möjligheter
Alla skolor måste granskas på samma sätt Lasse Stjernkvist (S) Lasse Stjernkvist (S)
Vädersponsor:

Veckans bästa kommunalråd?

Noterar att det socialdemokratiska och skolansvariga kommunalrådet Olle Johansson med jämna mellanrum talar om vilken skola som ska bli bäst i Norrköpings kommun. När Klingsbergsskolan invigdes 2016 uttalade sig Johansson om att just Klingsbergsskolan skulle bli den bästa skolan i Norrköping. 

Nu, ett år senare, tycks dock Johansson bytt fokus. Efter ett besök på Söderporten som nu renoveras uttryckte kommunalrådet att Söderporten nu ska bli "bästa skolan" i Norrköping. Man kan givetvis fundera på Johanssons trovärdighet i ett första skede - för frågan är om Klingsborgsskolan nu är den bästa skolan - och enligt vem i så fall? Men man bör också fundera på vad det ger för signaler när det skolansvariga kommunalrådet talar om vilken kommunal skola som ska vara bäst i framtiden. Hur mottas det av elever, föräldrar och personal som inte finns på just den skolan? 

Det är givetvis gott om socialdemokraterna har en ambition att förändra skolsituationen. Men de måste tänka om när de börjar utse skolor som bästa innan de ans på allvar hunnit nystarta organisationen. Eller ska vi ha en ordning där kommunalråden i den politiska majoriteten fördelar mer resurser till verksamheter som de själva utser som framtidens bästa?  

Min ambition är att alla skolor ska vara bäst. Oavsett skola ska alla elever få rätt stöd för att nå uppsatta mål. Alla andra förhållningssätt är inte ansvarsfullt. Norrköpings elever förtjänar ett kvalitetsarbete där lärarna med stolthet kan säga "vi är bäst för just de elever vi har". 

Så om socialdemokraterna känner ett behov av att syssla med slumpmässig rangordning av olika saker så kanske det är bättre att de löser det internt genom att utse "veckans bästa kommunalråd" vid fredagsfikan. 

Barn är inte mitt tak för bidrag

Sverige och Norrköping står inför en rad utmaningar som kommer utsätta våra välfärdsystem för påfrestningar. Då är det kanske naturligt att likt mitt parti börja fundera kring bidragstak och begränsningar i de olika systemen. Bidragstak har ett starkt symbolvärde och jag tycker det är högst rimligt att arbete ska vara mer lönsamt än bidrag. Men vi måste samtidigt problematisera vilka grupper ett bidragstak skulle bli realitet för och vilka fler åtgärder som behöver göras av samhället för att dessa grupper ska komma till en egen försörjning. 

Ett bidragstak skulle innebära att ett hushåll som bär bidrag som inkomst aldrig skulle kunna få mer än 28 000 kr i månaden. Det bör dock sägas att det, enligt den riksnorm som finns idag, endast är stora familjer med ett flertal barn som ens kommer i närheten av dessa summor i dagens försörjningsstödssystem. Varje barn i familjen utgör, helt rimligt, en stegring av försörjningsstöd. Ett par som lever tillsammans utan barn uppbär runt 13 000 kronor i månaden tillsammans. I Norrköping skulle ett bidragstak beröra cirka sjuttio barnfamiljer. 

Många av de som idag uppbär försörjningsstöd i Norrköping är inte bara arbetslösa. Istället slåss de mot andra komplexa problem. En del har hamnat i utanförskap för att steget in på arbetsmarknaden är så stort att de inte förmår att hålla i de åtgärder som är till för att de i slutänden ska kunna få en vanlig anställning. Andra saknar svenska språket och många lider av psykosociala eller fysiska  problem. 

Det finns därför flera åtgärder som först måste vidtas. Vi behöver alla kraftsamla för att bryta detta.

1/ Vården och kommunen måste samverka bättre. 

Många som bär försörjningsstöd klarar inte att arbeta på grund av diffusa smärtor, psykisk ohälsa eller annan hälsoproblematik. Detta upptäcks ofta sent på vägen mot ett arbete. Om kommunen och regionen stärkte sitt arbete och tillsammans erbjöd tidiga och gemensamma möten för att upptäcka ohälsa och vårdinsatser för alla individer som uppbär försörjningsstöd är jag övertygad om att insatser för att komma till egen försörjning skulle gå betydligt enklare.

2/ Från kamrer till coach på riktigt

Idag handlägger Norrköpings kommunens försörjningsstödshandläggare uppemot sjuttio individer samtidigt. Det ger handläggaren för lite tid att arbeta på ett coachade sätt. Det saknas tid för förberedelse att bryta ett utanförskap och passiv långtidsarbetslöshet och det saknas tid att följa upp och peppa individen att klara praktikplatser och tillfälliga anställningar. Därför bör vi öppna möjligheter för att handläggaren inte enbart ska vara kamrer utan en arbetsmarknadscoach på riktigt.

Det är givetvis bra och nödvändigt  att vi vågar prata om detta innan det blir ett akut läge och vi tvingas stänga luckan från en dag till en annan. Men jag oroar mig för att ett bidragstak i Norrköping i första hand drabbar 400 barn om vi inte samtidigt lyckas göra deras föräldrar anställningsbara. Låt oss istället formera kommunala, regionala och nationella reformer som gör dessa föräldrar anställningsbara så vi slipper oron över att de barn som redan har det svårt i samhället får det ännu sämre.

Tjänstemäns beslut tar inte ansvar från politiker

I Norrköping har vi en biståndsbedömning för att säkerställa att det finns ett verkligt behov av insatser för äldre. Bland annat om de ska få plats i ett särskilt boende. Den politiska majoriteten i Norrköping brukar hänvisa besluten till kommunens tjänstemän. Det är givetvis rätt och riktigt att det är våra tjänstemän som gör dessa bedömningar - men det är vi politiker som ansvarar för vilka kriterier tjänstemännen ska använda sig av. 

Det är inte första gången och säkert inte sista som vi får ta del av hur otrygga äldre får slåss i domstol för att försöka bevisa att de har behov av ett annat tryggare boende den sista tiden i livet. Vi minns alla Kerstin 94 år som tillslut valde att flytta till Söderköping för att få den av förvaltningsdomstolen tilldömda rätten till trygghet uppfylld.   

Medan Norrköpings kommun söker prejudikat lider människor som levt och arbetat i nästan ett sekel. Vad ger kommunen rätt att agera så mot sjuka, svaga och otrygga äldre?

Vården utvecklas ständigt och fler människor överlever till en hög ålder. Samtidigt visar undersökningar att äldre över åttio år ofta lider av svikande hälsa. En del av den svikande hälsan är psykisk otrygghet. Den kan bara den som är drabbad uppleva och den kan inte mätas med stetoskop eller blodtrycksmanchett. Den gnager i vardagen hos många äldre.

Det är dags att ansvariga politiker slutar gömma sig bakom tjänstemännens kjolar och agerar. Ambitionen för de äldres trygghet måste vara högre än lagens minimikrav när lagkraven inte räcker för att hindra mänskligt lidande på ålderns höst.

Vaksam öppenhet - vår nya vardag

Morgonen efter - jag vaknar upp till en alldeles vanlig lördag. Promenad, melodikrysset och kanske ett varv med dammsugaren är delar av mångas helg. Men den här helgen är inte som andra helger.

Det är en helg där jag inser hur nära vi är den våldsamma delen av vår värld. Jag vill vara försiktig att uttala mig om detaljer kring attentatet i Stockholm men vi kan vara överens om att ondskans fula ansikte visat sig här i trygga Sverige. De motsättningar som finns utanför våra gränser är nu närvarande i vår vardag. En vardag som aldrig kommer vara sig lik.

En sån här helg förväntas man säga rätt saker. Som att hat ska bemötas av kärlek och att hoppet är det som sist överger människan. Men jag förmår endast vara ärlig med att det inte är lätt att hoppas och att det är svårt att säga att hat ska mötas av kärlek. Hat måste mötas med beslutsamhet - ingen ska få göra såhär mot vårt samhälle.

Avslutningsvis - vi i Sverige är starka och kommer inte vika ner oss. Jag kommer stå upp för att vi ska vara ett öppet samhälle men kanske med en mer vaksam blick i vissa situationer. Slutenhet är inte svaret på den oro vi idag kan känna. Men vaksamheten behövs för att även våra barn ska få bli vuxna i ett land som fortsatt är en del av den öppna fria världen.

Skolan för kunskap - inte religiös livsåskådning

Svenska skolan - och förskolans yttersta uppdrag måste vara att ge barn och ungdomar stimulans, lek och kunskap. Detta har inget med religion som livsåskådning att göra. Därför är religiösa skolor en dålig ide. 

Skolan och förskolan ska idag vara fri från religiös påverkan. Barnen ska få finnas i en allsidig verksamhet och det barnen lär sig ska ta sin utgångspunkt i vetenskaplig grund. När den politiska debatten om religiösa friskolor ånyo blossat upp tycker jag att det är dags att påminna om skolans grunduppdrag och om rätten att i en neutral miljö få möjlighet att göra egna ställningstaganden och forma sitt framtida liv. 

Inom några dagar träffas socialdemokraterna för att genomföra sin stora partikongress. Röster, inom partiet, har höjts att diskussionen om de religiösa friskolorna bör mynna ut i ett förbud. Jag följer kongressens beslut med spänning. På min egen högra sida finns det stort utrymme för tolkningar om vad alliansen har för inställning till religiösa friskolor. 

Om utgångspunkten är att religiös livsåskådning och kunskap inte hänger samman i svenska skolan torde beslutet vara enkelt oavsett parti. Men om man känner en rädsla för reaktioner från de kristna samfunden kanske frågan blir mer komplex. Låt mig då vara tydlig med att rädslan för reaktioner, oavsett samfund, inte får hindra oss för att stå upp för det som är ett av svenska skolans grundvärden. Kulturella uttryck är eftersträvansvärda om de är fritt valda av alla inblandade. De som hävdar att barnen ber frivillig - måste kunna bevisa att det är så. Även om de religiösa friskolorna på papperet inte får ägna sig åt att påtvinga barnen religiösa värderingar skulle jag vilja veta hur de som förordar religiösa friskolor har tänkt sig att kontrollera detta. Hur kontrollerar man att barn inte tvingas in i av andra valda politiska eller religiösa värderingar? 

Istället måste vi våga ta diskussionen med de kristna samfunden om varför det är viktigt med både skolor och förskolor som vilar i en helt religionsneutral grundverksamhet. Jag är helt övertygad om att vi kan hitta samma former för samarbete med religiösa samfund som vi i dagsläget gör med andra föreningar utan att samarbetet med en specifik förening eller organisation behöver genomsyra hela skolans verksamhet. Det är faktiskt rimligt att tro att religiösa friskolor med en religiös värdegrund har en drivkraft att inte bara ge barnen kunskap utan också främja en speciell livsåskådning. Annars faller hela tanken med att vara egen skolhuvudman med en speciell inriktning. 

Jag är kristen. Jag och mina flickor deltar aktivt i församlingens verksamhet där vi bor. Därför att det är just på fritiden som vi ska ägna oss åt frågor som rör vår personliga livsåskådning - inte i ett skolväsende som ska genomsyras av kunskapsfokus. Med det sagt så hoppas jag att vi i framtiden, över partigränserna hittar en samsyn där vi samarbetar aktivt med olika föreningar och samfund men låter skolan vara den neutrala zon den bör vara.

Hej! 


Det är jag som är Sophia Jarl. 


Jag är född och uppvuxen i Norrköping. Utbildad lärare och mamma till två flickor. Gift med Mårten och boende på Vikbolandet. Jag är oppositionsråd för Moderaterna i Norrköping.


Jag tror att jobb och utbildning är nyckeln till ett välmående Norrköping. Vi behöver alla, oavsett bakgrund, befinna oss i ett meningsfullt sammanhang och uppelva den frihet som egen försörjning ger. Och vi behöver  en skola där alla får möjlighet att lära och där alla förstår att utbildning öppnar dörrar för att lära om och lära nytt. 


Jämställdhet och integration är två samhällsutmaningar som jag är extra engagerad i. Jag kommer aldrig acceptera ett samhälle där jämställdhet får stå åt sidan. Alla barn har rätt att växa upp som jämlikar. Och integration är en utmaning - inte en ursäkt för att tränga undan andra behov som vår välfärd måste hantera.


Jag vill vara med och utveckla lösningar som är utgår från verkligheten. Politiken ska fokusera på svårigheter och lösningar istället för att slösa tid på att prata om det som faktiskt fungerar.


Vill du veta mer om mig så titta gärna på min hemsida: www.sophiajarl.se  Du kan också följa mig på facebook via https://www.facebook.com/sophia.jarl och på twitter: @sophiajarl


Varmt välkommen med dina synpunkter och frågor framöver!

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se