Logga in
Logga ut
Näringsliv, integration och äldreomsorg Jenny Elander Ek (C) Jenny Elander Ek (C)
Vädersponsor:

Nicklas Lundström (V)

För ett verkligt folkförsvar!

Låt mig först skriva att jag definitivt inte hör till alarmisterna. På kort sikt finns knappast några militära hot mot Sverige. Ryssland har sedan (och innan) Sovjetimperiets fall förvisso agerat aggressivt och folkrättsvidrigt upprepade gånger. Men landets militär är inte (bortsett kärnvapen) något större hot mot Västeuropas militärmakter, än mindre NATO:s. Vidare har Rysslands oacceptabla krigföring främst handlat om att försvara sin position och sin regionala inflytandesfär, något man faktiskt misslyckats med i exempelvis Ukraina och större delarna av Östeuropa. Och landet har i princip redan nu vissa problem att hålla ihop, än mindre expandera eller ockupera. Jag ser inte heller några direkta risker gällande Sveriges säkerhet med ett ännu aggressivare USA under Trump, de bomberna kommer inte att falla här. Trots det är jag i det stora hela glad över att försvaret får vissa tillskott och att värnplikten (för ett ytterst litet fåtal) införs. För i säkerhetspolitiska sammanhang bör man alltid inse att ingen vet hur läget ser ut om 10 eller 20 år. Och försvarskapacitet tar lång tid att bygga upp.

Sveriges försvar bör vara inriktat på territorialförsvar, avskräckning och civilförsvar. Vi bör definitivt inte gå in i allianser med planetens aggressivaste och blodigaste militärmakter som USA och Storbritannien. Och vi bör inte heller skicka våra soldater på misslyckade stridsuppdrag i Afghanistan och Libyen för deras maktspels skull. Vi bör delta i vissa av FN:s fredsuppehållande och möjligen i extremfall vissa fredsframtvingande insatser. Men inte heller FN-stämpel borde vara en självklarhet för deltagande utan varje gång måste det övervägas noga.

Men vi behöver en militärmakt för att kunna försvara oss själva. Till viss del för att avskräcka en möjlig men osannolik framtida angripare. Dagens krig utkämpas nästan alltid på extremt ojämlika grunder där angriparen i mellanstatliga konflikter brukar vara totalt överlägsen (det är så både USA, NATO och Ryssland agerar).  För att uppnå ett relativt avskräckande territorialförsvar behövs en mindre militär med högteknologiskt flygvapen, flotta och armé. Något vi behöver satsa något mer på än idag men inga fantasisummor. Våra små men ytterst effektiva ubåtar är exempelvis väldigt avskräckande då de kan kosta angriparen väldigt mycket i både liv och fartyg. Men denna mindre ”elitarmé” tycker jag behöver kompletteras ett bredare folkförsvar också ur rent militär synvinkel. Återigen är scenariot med ockupation (också tillfällig sådan) ytterst osannolikt i dagsläget men om det hände skulle många militärt tränade medborgare vara de som effektivast kunde bedriva motstånd. Dessutom är det viktigt att det militära försvaret representerar hela befolkningen så att risken för att militären agerar mot det egna folket eller till och med genomför en kupp minimeras. Risken är som sagt minimal idag, men ingen kan spå framtiden med någon större säkerhet.

Och då behöver vi värnplikten. Fler med militär träning är alltså bra för det militära försvaret. Men värnplikten behövs i ännu större utsträckning för civilförsvaret. De kriser och katastrofer som har störst risk att drabba oss handlar inte om invasion. Utan mer sannolikt om sådant som extrema vädersituationer som stormar och torka, epidemier, ekonomiska kriser och sammanbrott i världshandeln vilket snabbt skulle skapa varubrist eller att energi- och kommunikationssystem slås ut. I sådana scenarion vore det en oerhörd tillgång om det fanns färdiga planer och om stora delar av befolkningen var tränad och visste hur evakueringar, saneringar och rent av livsmedelsproduktion fungerade. Här skulle en verklig värnplikt för huvuddelen av den unga befolkningen, självklart både tjejer och killar, var en god investering för framtiden. Troligtvis skulle en sådan civiltjänstgöring inte heller behöva vara så länge eller kosta så mycket. Men att ha 100 000-tals personer som kunde första hjälpen, evakuering, överlevnad, brandförsvar, energisystem eller odling vore en svårslagen försäkring för vårt samhälle.

En bred och folklig värnplikt för att försvara demokratin och människorna mot både militära angrepp och ekonomiska och ekologiska katastrofer är något jag tror vi bör sträva efter.

Årets viktigaste motion!

Säkra städerskornas arbetsvillkor!

Förra veckans, ja det här årets, viktigaste politiska gärning var för min del utan tvekan när vi lyfte frågan om personalens villkor vid upphandling i kommunfullmäktige. Det handlar om att praktiskt förbättra arbetsvillkoren för några av de mest pressade och lågavlönade arbetarna i Sverige idag. Det vill säga de som utsätts för kommunala upphandlingar.



”Kortfattat” handlar det om vårt förslag om att tillämpa personalövertagande vid alla kommunala upphandlingar. Idag så riskerar alla som jobbar i någon av kommunens upphandlade verksamheter:
- Att får börja om på ingångslöner efter många års erfarenhet.
- Bli av med extra semesterdagar som man arbetat och förhandlat sig till.
- Provanställning och otrygghet även om man gjort jobbet i 10 år och det är samma jobb!

Det innebär i praktiken dumping av löner och arbetsvillkor betalt med våra gemensamma skattepengar vid varje ny upphandling. En av de största och mest utsatta grupperna där pressen gjort det omöjligt att göra ett bra jobb är städningen i kommunen. Men det gäller många andra också allt från transportarbetare och väktare till sophämtare. Vänsterpartiet vill att Norrköping kommun ska kunna lova all personal:

- Vi kommer inte att sänka era löner eller arbetstider via pressade upphandlingar.
- Ni blir inte av med jobbet över en natt efter år av slit.
- Som tack för er insats för Norrköping så garanterar vi er schyssta anställningsvillkor!

Då kommer också den anställde att med stolthet och rak rygg att kunna säga att man jobbar på kommunalt uppdrag.

Majoriteten var positivt inställda till motionen och lovade att man skulle sätta stopp för prispress och social dumpning. Att-satsen i motionen var dock inte tillräckligt välformulerad rent juridiskt så jag lämnade in en ny på samma fullmäktige. Men jag tror och hoppas verkligen att Socialdemokraterna kommer genomföra detta nu. Det kommer att kosta kommunen mer men det blir drägliga arbetsvillkor och det kommer finnas tid att utföra arbetet ordentligt. Jag lovar att följa upp frågan noggrant!


För övrigt så är Israel är en apartheidstat och en ockupationsmakt som systematiskt bedriver etniska rensning på och mördar palestinier. Det är inga överdrifter utan en väl avvägd beskrivning av situationen. Denna stat stöttas aktivt av EU. Jag tycker att alla vettiga och demokratiska länder bör införa stenhårda ekonomiska och politiska sanktioner mot Israel tills ockupationen och den etniska rensningen upphör, alla illegala bosättningar rivs och 1967 års gränser återupprättas. Då kan vi snacka - fram tills dess bör vi alla gemensamt fördöma Israels agerande. Som den gångna helgen då krypskyttar och tanks kallblodigt mördat över 15 civila palestinier som demonstrerade vid det belägrade Gazas gräns. De flesta var ungdomar och flera mördades med skott i ryggen när de var på väg därifrån... 

RÄDDA AFRIN - STOPPA TURKIETS KRIG!

Då är jag tillbaka till detta ämne som syns allt för lite i svensk debatt.

Turkiet styrs av en reaktionär och auktoritär regim som gjort det till sitt huvudsyfte att förfölja och döda kurder. Turkiet är NATO-medlem och de hypermoderna vapen de använder för att mörda kurder kommer från väst.



Kurderna i PYD i de från Assad befriade delarna av norra Syrien är den enda politiskt och demokratiskt progressiva kraften i det fruktansvärda inbördeskriget, ja nästan i hela Mellanöstern. Stora framsteg för kvinnors rättigheter och tolerans för minoriteter har präglat kurdernas självstyre. Det var också dessa kurder som med stöd av främst amerikanska bombningar till priset av många döda gerillasoldater krossade den Islamska Staten i Syrien - något hela världen bör tacka dem för.

Turkiet såg på när IS erövrade gränsområdena och slaktade kurder och araber i tusental, sannolikt hjälpte man till och med till i viss utsträckning. Kurderna har nu besegrat IS i nästan hela Syrien och de norra delarna av landet har blivit en fredlig tillflyktsort för 100 000-tals flyktingar, särskilt Afrin som inte tidigare rörts av kriget.

Det var den 20 januari som Turkiet tillsammans med sina lojala islamistiska miliser valde att illegalt invadera Afrin. I en och en halv månad har de lätt beväpnade kurdiska gerillasoldater som besegrade IS stått emot NATO:s näst största krigsmaskin. USA och Ryssland är måna om sin relation med Turkiet och har hållit tyst, EU och Sverige har också varit pinsamt tysta.

De gröna pilarna markerar den turkiska militären och deras allierade milisers framryckning...

Nu står Turkiet och jihadisterna bara kilometer utanför den tidigare fredliga huvudstaden Afrin som snart är omringad. Mellan 700 000 och en miljon människor är fångade av turkiet och beväpnade islamsiter. Dessa har under hela kampanjen uttalat blodiga hot mot alla kurder och mot alla som inte är stenhårda sunnimuslimer.

Etnisk rensning och folkmord är ett reellt hot och redan har tusentals civila och soldater som besegrade IS dödats.

I veckan var Frankrike först ut med att fördöma Turkiets blodiga och orättfärdiga krig. Vi Vänsterpartister är glasklara i vårt fördömande. Men var är resten av Sveriges politiker?

Snart kommer Jonas hit!

Och jag är faktiskt rätt uppspelt trots att jag varit med på flera tidigare besök och träffar honom ganska ofta. För det ligger något annat i luften nu. I hela Europa har allt fler fått nog av de galna ekonomiska orättvisor som präglar samhället. Man vill helt enkelt ha jämlikhet och frihet. Det betyder omfördelning. Det betyder bostad, arbete, sjukvård och utbildning som fungerar för varenda en av oss. Och resurserna för att fixa det finns hos de ekonomiska eliten som på senare årtionden samlat på sig allt mer på folkets bekostnad.

Men det börjar vara vår tur nu. Tillsammans kan vi bygga ett Norrköping och ett Sverige för oss alla - inte bara för några få.

Kom till hörsalen på onsdag klockan 17:30 och bli en del i rörelsen!

Det kommer att bli så här grymt.

Träffa Jonas Sjöstedt i Norrköping!

Jonas Sjöstedt har rest land och rike runt i vinter och dragit fulla hus. Nu kommer han till Norrköping för ett öppet möte onsdag 7 mars. Temat för mötet är temat ”En ekonomi som fungerar för alla, inte bara några få”. Jonas kommer att prata om hur det kommande valet kan bli ett val som handlar om jämlikhet och rättvisa, och om hur vi tillsammans kan bygga en bättre framtid. Men bara om vi jobbar tillsammans.

Alla är välkomna! Det finns bara drygt 300 platser så först i kön som gäller!

NÄR: Onsdag 7 mars 18:00. Dörrarna öppnar 17:30. Vi bjuder på fika
VAR: Hörsalen i Norrköping, Drottninggatan 40

Stoppa Turkiets krig i Afrin!

I helgen skedde det väntade. Turkiska armén tillsammans med lojala syriska, ofta islamistiska, miliser angrep den kurdiska YPG-milisens områden i Norra Syrien. Om det komplicerade läget i Syrien skulle jag kunna skriva böcker. Men jag ska försöka fokusera på just det som händer just nu. Och det blir ändå av nödvändighet ganska långt.

Turkiet under president Recep Tayyip Erdogan har blivit en allt mer auktoritär stat. Och på en punkt har Turkiets tidigare maktcentrum, militären och fascisterna kring dem, kunnat enas med president Erdogans extremt konservativa muslimska maktparti. Det gäller det oresonliga hatet mot kurderna och deras strävan efter mer självbestämmande och progressiva sociala reformer. Man har förbjudit det demokratiska turkisk-kurdiska vänsterpartiet HDP (med över 10 % av rösterna i förra valet) och fängslat hundratals demokratiskt valda kurdiska politiker. 10 000-tals offentliganställda med misstänkta vänster- eller kurdiska sympatier har avskedats. När en självmordsbombare angrep en socialistisk kurdisk demonstration i Turkiet och dödade över 100 människor 2015 så agerade Turkiska staten stenhårt. Mot de socialistiska kurderna... Man lade sina egna byar och städer i ruiner i en militär kampanj som man sade riktade sig mot partiet PKK, som på tveksamma skäl är terrorstämplat av EU, men siktade snarare på HDP och alla kurder som ville ha mer självbestämmande. Det är en liten del av bakgrunden till hur Turkiet ser på kurder och deras politiska organisering.

I det helvete som är det Syriska inbördeskriget så var det främst de kurdiska vänstermiliserna i YPG och YPJ som vände kriget mot IS. Det var dom som med stöd av den internationella koalitionens flygbombningar (främst USA) knäckte terrororganisationen och erövrade deras huvudstad Raqqa. Det var de syriska kurderna som i tusental offrade sina liv för att bekämpa IS – och det bör vi alla vara tacksamma för. Idag kontrollerar de kurdiska miliserna och partiet ”Norra Syriens demokratiska federation” stora delar av Norra Syrien, för kurder känt som ”Rojava”, och har gjort det sedan 2012. Generellt sett har man frånsett det hårda striderna mot IS hållit sig utanför den rasande konflikten mellan Assad och hans allierade mot de islamistiska miliserna och fria syriska armén.

Afrinregionen är det gula kurdiska området längst till vänster på kartan –

Just Afrin-regionen som Turkiet nu angriper har varit relativt förskonad från inbördeskrigets fasor och det kurdiska övertagandet från diktatorn Bashar Assads styrkor var ganska oblodigt. Därför finns det också 100 000-tals främst arabiska flyktingar i området som fungerat som en fristad för många. Till skillnad från de flesta aktörer i inbördeskriget har YPG fört en politik som i huvudsak varit tolerant mot etniska och religiösa minoriteter i de områden man kontrollerar. Det är en skarp kontrast mot den förföljelse av exempelvis shiiter, sunniter, kristna och yazidier som alla andra parter i konflikten gjort sig skyldiga till. Den sekulära hållningen tillsammans med en progressiv och feministisk politik har gjort att YPG vunnit stöd och allierade bland långt bredare grupper är de syriska kurderna.

Afrin är omringat av Turkiet och av turkiskstödda syriska miliser sedan Turkiets tidigare invasioner av Syriskt territorium och nu är bombmattan konstant. Den tragiska utvecklingen går att följa här.

Och nu vänder alltså Turkiet sin massiva militärmakt mot innevånarna i Afrin. I fredags/lördags började massiv flygbombning och artilleribeskjutning mot innevånarna och de civila dödssiffrorna ökar snabbt. Både reguljära Turkiska styrkor och sponsrade milisenheter tränger nu in i Afrin. YPG är dock en erfaren, vältränad och högt motiverad motståndare så striderna är redan intensiva. Dock har Turkiet en enorm och högteknologisk krigsmakt med toppmoderna tanks, flygplan och spaningsresurser. Det kommer att bli ett blodbad och 1000-tal civila och stridande kommer att dödas om Turkiet väljer att fortsätta med sitt oprovocerade angrepp.

För så är det faktiskt. YPG har gjort allt för att inte provocera eller ge anledning för Turkiet att angripa, inte ens när den Turkiska regimen mördade kurder i städer inom synhåll från Rojava ingrep YPG. Och att Erdogan och hans AKP-ministrar alltid försöker klumpa ihop IS med Kurderna borde ju falla på sin egen galenskap – det är ju dödsfiender. Medan Turkiets egna insatser för att bekämpa IS verkligen kan ifrågasättas. Snarare såg man IS som en bra motkraft mot Assad och de kurdiska landvinningarna i Syrien. Ja så galet är det faktiskt – det finns krafter i den Turkiska regeringen som föredrog massmördarna i IS framför det stabila och toleranta YPG-styrda Rojava som nu finns i norra Syrien. Erdogan har på senare tid gjort det eviga kriget och dödandet av kurder till sin främsta politiska profilfråga. Eftersom kurderna aldrig kommer att sluta kämpa emot övergreppen kommer våldet aldrig heller ta slut. Sannolikt är det Erdogans sätt att försöka ena resten av Turkiet och militären bakom sig – inte minst inför de stundande valen nästa år.

Men det finns också en mycket central storpolitisk dimension gällande Turkiets fria händer att kriga och invadera hur dom vill på den internationella arenan. Ryssland har historiskt sett starka band till kurderna. Ryssland är dessutom den viktigaste allierade för Assad i inbördeskriget och regimen är inte alls glada över att Turkiet nu invaderar vad som formellt sett är Syriskt territorium och dessutom aktivt stödjer, utbildar och beväpnar ofta islamistiska miliser för att använda dem mot kurderna. För det är samma miliser som är Rysslands och Syriska arméns huvudmotståndare. Däremot har striderna mellan YPG och regimen varit mycket mer begränsade. Dessutom har USA som sagt utbildat och beväpnat YPG för att de skulle kunna göra det mycket blodiga grovgörat i kampen mot IS. Och för att dom idag ska kunna avsluta den kampen och dessutom förhindra att IS eller liknande terrorgrupper som IS återuppstår i krigets spår. Det finns fortfarande amerikansk militär på marken i Rojava, dock inte i Afrin. Och tills alldeles nyligen fanns det ryska förband i Afrin som drog sig tillbaka precis innan Turkiets attack…

Då är frågan såklart hur tusan både Ryssland och USA inte bara tyst ser på utan aktivt ursäktar Turkiets angrepp på Afrin? Jag anser att svaret är ganska enkelt. Stormakterna prioriterar sin relation med den regionala stormakten Turkiet och både Ryssland och USA är fullt beredda att offra kurderna och den spirande demokratin i Rojava för den sakens skull. Turkiet är medlem i NATO och har en av militäralliansens största arméer, man har också på senare tid knutit allt starkare band med Ryssland i takt med att man glidit ifrån EU.  I sammanhanget är det också ytterst pinsamt för den svenska högern att dom fortfarande propagerar för ett svenskt medlemskap i NATO. Inte nog med att krigsorganisationens ledare nu heter Donald Trump, ett medlemskap skulle också innebära att Sverige ingick i en militärallians med det auktoritära och blodbesudlade Turkiet.


Ryssland och USA har riktat lite ytterst försiktig kritik mot det nya krig som Erdogan nu helt på egen hand startat. Och med resten av det internationella samfundet är det inte mycket bättre. Säkerhetsrådet, där Sverige sitter med, diskuterade saken i veckan men klarade inte av att fördöma den turkiska invasionen. Regeringen är tystlåten och försiktig. Margot Wallström ”delar oron” och ska ”följa utvecklingen”.

Det duger såklart inte. EU är en av Turkiets allra viktigaste handelspartners och hårda fördömanden och sanktioner som en markering mot detta oprovocerade angrepp skulle kunna bita. Om än vårt inflytande i realiteten är litet så tycker jag att Sverige har en skyldighet att göra vad vi kan för att stoppa den här upptrappningen av det syriska blodbadet. Och i det sammanhanget kan jag inte annat än vara väldigt stolt över min partiledare:

 

Och i sveriges Radio: ”– Det här är helt vidrigt. Det var ju kurderna som besegrade islamska staten, som besegrade terroristerna. Nu anfaller Turkiet för att de är rädda för att kurderna ska få frihet att styra sig själva. Det här är inte bara politiskt helt fel det här är också ett brott mot folkrätten och internationellt lag.”

Nicklas Lundström bedriver skarp oppositionspolitik från vänster i bland annat kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Norrköping. Jag drivs av att jag tycker att det är helt jäkla orimligt att vi ska ha desperat fattiga barn i Norrköping samtidigt som Sverige är rikare än någonsin. Lite mer rättvisa är det enda rätta.

  • Mest lästa bloggar
  • Senaste blogginläggen

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se