Mirza Tule

Mirzas fotbollsblogg

Så ska Palermo lösa krisen

Norrköping

Det är inte mycket som står rätt till i Palermo.

Solo Calcio-skribenten och supportern Jakob Romeborn ser få ljusglimtar.

– Enda sättet att bygga en framtid är utan Zamparini, säger han.

Laget från Sicilien har knappast varit kända för sin kontinuitet och i år har Serie A bara varit synonymt med besvikelse. Förvisso har man tagit fyra poäng sista tre matcherna, men man har sju poäng upp till säker mark. Romeborn pekar på ett antal faktorer till varför det går som det går.

– Den största anledningen är att de har tappat flera viktiga spelare utan att ersätta dem ordentligt. Stefano Sorrentino var kanske klubbens allra viktigaste spelare förra säsongen och räddade laget i otroligt många matcher. Även om unge kroaten Josip Posavec är väldigt talangfull och gjort flera jättematcher hittills så har han stått för en del riktiga juniormisstag. Det är inte fel att satsa på honom i sig, men när även bänken bara består av unga talanger så blir det problematiskt - det är inte för inte som Palermo sägs leta efter en mer rutinerad målvakt att stötta upp Posavec i januarifönstret.

– Sedan har vi så klart Franco Vazquez, som gick till Sevilla i somras. Klubben lär ha vetat om redan för två år sedan att italo-argentinaren skulle lämna så snart som möjligt, särskilt efter att Dybala stack, och borde ansträngt sig mer att hitta någon form av rak ersättare. Ilija Nestorovski har gjort en jättesäsong på egen hand som anfallare med sju mål men Vazquez kreativa egenskaper har saknats extremt mycket. Det finns ingen spelare i den nuvarande truppen som ens är en udd kapabel att dyrka upp motståndarförsvar som spelfördelare förutom Alessandro Diamanti, men även honom börjar Serie A-tempot att springa ifrån.

Maurizio Zamparini är ordföranden och affärsmannen som gjort sig känd för klubbens tränarkarusell. Mängder med managers har fått uppleva det bistra ödet och förra säsongen skedde hela åtta (!) tränarbyten. Romeborn har svårt att se klubben lyckas med honom och reflekterar kring varför det har fortsatt så länge.

– Enda sättet för Palermo att hitta en framtid igen ÄR utan Zamparini. En kinesiskt konsortium har enligt presidenten redan gjort klart med att ta över Palermo, och han sa redan efter förra säsongen att det skulle bli hans sista som president. Med andra ord kommer han troligtvis fortfarande att finnas med bakom kulisserna i någon form av hederspresidentroll när kineserna väl tar över ...

– Det går inte att lita på ett ord han säger. Ena dagen kan han påstå sig ha förtroende för en tränare för flera år framöver för att efter nästa förlust sparka honom för att "hans attityd inte passade en klubb som Palermo" eller någon annan låtsasanledning.
Det brukar sägas att Zamparini driver klubben på samma sätt som den värsta typen av medgångssupporter skulle göra. Likt de mest ombytliga Arsenal-fansen som ropar "Wenger Out!" efter varje förlust och hyllar honom när de vinner, så sågar Zamparini sina tränare utmed fotknölarna och hyllar dem upp till himlen om vartannat - skillnaden är att han faktiskt har möjlighet att göra verklighet av sparkningarna.

Hur ser situationen ut för Quaison och Hiljemark, tror du de bör söka ny klubb eller stanna om man ser till deras utveckling?

– Det enda positiva med Palermos två tränarbyten den här säsongen (Davide Ballardini fick gå efter två matcher, Roberto De Zerbi ersattes av Eugenio Corini i slutet av november) är att nuvarande Corini har gett Robin Quaison ett väldigt stort förtroende och att svensken har haft en strålande period sedan dess (bl.a. två drömmål på två matcher). Hiljemark har haft en bedrövlig säsong, så pass att han till och med fått offentlig kritik i media från Zamparini vilket trots presidentens glappa käft inte hör till vanligheterna. Så länge han är i klubben borde de båda lämna det sjunkande skeppet, Hiljemark lär göra det redan i januari men Quaison skulle kunna må bra av att spela säsongen ut i Palermo och verkligen få en längre period som ordinarie där han kan visa upp sina kvalitéer - men det hänger ju på den sköra tråden att Corini blir kvar på tränarposten ...

Stefan Silva avslöjades nyligen som klubbens nästa värvning. Vad kan han tillföra?

– Den här frågan får jag faktiskt delvis gå bet på då jag har sett för lite av Silva som spelare, men ser man till Palermos trupp verkar han passa perfekt in. Ilija Nestorovski är som sagt ohotad försteman som ensam anfallare men har haft en liten dipp i målformen det senaste och bakom honom finns bara ungdomarna Norbert Balogh, Roland Sallai och Carlos Embalo som ingen har imponerat när de fått chansen. Möjligheterna till speltid borde vara mycket goda för Stefan Silva!

Vad talar för att Palermo ska lösa krisen?

– Att det finns tre andra lag i ligan som är sämre, vilket inte är omöjligt med Pescara, Crotone och Empoli. Lördagens förlust mot de sistnämnda slog dock oerhört hårt mot Palermo och avståndet till en placering ovanför strecket är nu sju poäng upp till Empoli. Ett avslutande citat för att knyta ihop säcken och sammanfatta Palermos chanser till överlevnad tar vi direkt från Maurizio Zamparini:

"Ser man till prestationerna och inte till truppen, som är bra, så är vi det sämsta laget i Serie A. Jag ger oss 30 procents chans till att säkra kontraktet"

– Där finns det för en gångs skull inte mycket att invända mot Palermos president, konstaterar Solo Calcio-skribenten dystert.

Mardrömslotten för Juve

Norrköping Kassaskåpsäker seger mot Barcelona.

Juventus växer allt mer som storfavorit att ta hem hela turneringen.

Barca-fansen hoppades på ännu en "remontada". Dock var Juventus inte PSG och redan efter första halvlek insåg man att den gamla damen inte skulle spela lika naivt och fegt som fransmännen. Det var ett tydligare presspel på egen planhalva och man gjorde sin läxa med att inte ge Barcelona allt för mycket tid när de närmade sig sista tredjedelen. Försvarsspelet gestaltades som ett skolboksexempel och även om hemmalaget spelade klart mer fartfyllt och kreativt jämfört med i Turin, var tre mål i baken för mycket att ta in. Juventus var dessutom vid ett flertal tillfällen till och med nära att ta ledningen. Kanske var detta också Allegris största triumf som manager hittills.

Med tanke på vilka lag som är kvar i turneringen ser oddsen väldigt bra ut för ännu en final. Juventus har på ett imponerande sätt lyckats med sitt nybygge efter den bittra förlusten 2015. Även om jag i ett tidigare inlägg hävdade att klubben inte bör ta sin roll som stormakt för givet, är det uppenbart att klubbledningen har gjort ett gediget jobb. Real Madrid och Monaco är två lag som visat prov på fantastisk offensiv, men långt ifrån lika självklart defensivt spel. Kan Juventus göra sin hemläxa och täppa till i 180 minuter är de som jag ser det till och med stora favoriter, vid en eventuell semi mot de nämnda lagen.

Problemet är Atletico Madrid. Två rätt identiska lag med liknande spelsätt. Skillnaden är kanske att spanjorerna har en mer rå spelstil plus något vassare spelare individuellt. En eventuell semfinal mellan dessa lag skulle inte vara en optimal lottning för något av lagen, eftersom båda skulle tvingas lägga mycket krut på det offensiva spelet vilket kanske inte har varit huvudanledningen till deras avancemang. Hur grejar Juventus och Atletico Madrid situationen när de tvingas lösa upp låga försvar? Jag har ännu inte sett prov på någon match i CL där de mer eller mindre har tvingats göra det under längre perioder. 

Jag skrev lite om Leicesters öde i veckan och jag ser paralleller även här. Därför vore en drömfinal för mig med lagen som nämndes i stycket innan. Båda har nosat på titeln och hade förtjänat att gå hela vägen.

Inte för att Real Madrid eller Monaco inte förtjänar.

För en gångs skull kan dock defensivt lagda lag också få njuta av segerns sötma.

Real förtjänade sin tur

Norrköping Los Galacticos låg i rejäl brygga men Vidals utvisning avgjorde det mesta.

Domartabbe säger vissa. Bayern får skylla sig själva säger jag.

Med 1-0 på Allianz Arena såg det bra ut för hemmalaget, och ett drömläge uppstod när man dessutom fick straff. Arturo Vidal brände dessvärre läget och istället vände Real Madrid på steken. Man satte sig själva i denna sits inför gårdagens batalj.

Det ska tilläggas att jag tyckte domarteamet på Bernabeu gjorde en underkänd insats. Missade offsidelägen och ett helt felaktigt rött kort ändrade matchbilden totalt. Innan situationen såg Bayern ut som det bättre laget. Samtidigt är det lätt att hävda att alla lag hade klarat sig undan med en man mer. Att det såg enkelt ut beror på att Real Madrid är så pass bra lag att man tar minsta lilla fördel man får. Ancelottis mannar hade helt enkelt inte råd att få två röda kort på två matcher.

Jag led med Bayern sett till att man hade kapaciteten att gå hela vägen. Själv tippade jag de som slutsegrare mycket på grund av bredden och en Ancelotti som brukar vara bäst när det gäller i dessa sammanhang. Trots en fenomenal insats av Arjen Robbens sida bland annat (hur kan han fortfarande vara så snabb?) orkade man inte riktigt efter chilenarens uttåg. Det såg nästan plågsamt ut att se Thomas Müller lunka runt som ensam forward. Var finns självförtroendet?

---

Ur ett taktiskt perspektiv var Atletico Madrid rena mardrömslotten för Leicester. Här väntade alltså en motståndare som mer eller mindre hade en identisk spelidé men med i stort sett bättre spelare individuellt på varje position. Givetvis räckte inte engelsmännen till, men som helhet en heroisk insats och med tanke på formtoppen man har hittat i rätt tid, kan rävarna se tillbaka på en klart godkänd säsong.

Mer än ett mål

Norrköping Ett steg närmare CL och ett fortsatt lagbygge.

Framför allt blev fotbollsvärlden något lyckligare efter Vincent Kompanys mål.

Det var nästan två år sedan belgaren senast nätade, men glädjen visade inga gränser när 31-åringen nickade in 1-0 till sitt Manchester City mot Southampton. Lagkaptenen har haft stora skadebekymmer sista åren, men har aldrig vikit ner sig. Kanske har hans frånvaro från fotbollsplanen varit signifikativt för Manchester City. De säsongerna laget har vunnit ligan har Kompany lidit minst av skador. 2012 spelade han 31 av 38 matcher, medan det blev 28 stycken 2014. Vissa har till och med pekat på stora brister i hans spel som försvarare och att han är överskattad, men när man ser till det faktum hur lite han har spelat sista åren är det egentligen inte konstigt. 

Samtidigt har många spelare och ledare bevittnat om en fantastisk personlighet på och utanför planen, där hans aura och vinnarmentalitet bara den är otroligt viktig. Huruvida Pep Guardiola väljer att satsa på honom eller inte efter sommaren förblir tveksamt, men City blir en profil fattigare om han lämnar. Samtidigt har managern tidigare visat sin hänsynslöshet, inte minst med Joe Hart. Tidigare meriter spelar i längden ingen större roll om det inte gynnar ett framtida projekt.

Hur som, välkommen tillbaka Vincent. Vi ger det hela en chans till.

Skotta bort din sura min

Norrköping Danske Banks Herrcup och en plats i åttondelsfinal på spel.

Då snöade matchen bort fullständigt.

Redan när jag vaknade förstod jag att chansen till spel var minimal. Snön som föll utanför fönstret fick mig att undra om det snarare inte var jul än påsk. Alla konstgräsmattor var i odugligt skick men då tog flera spelare i laget initiativet att skotta Sydvallen. På förhand trodde jag knappt att fem pers skulle vara med, men rätt som det var kom nästan 15 pers och plötsligt fanns hopp om att rädda matchen.

Hade vi fått två timmar till hade vi kunnat spela den utan problem. Huvuddomaren tyckte däremot inte det och det får vi acceptera, även om det var bittert.

Otroligt uselt av Pema som sköter driften gällande Norrköping kommuns fotbollsplaner. Skandal att det inte ens fanns hörnflaggor utsatta. Vid sommartid får allt som oftast spelarna själva ta bort sjumanna-målen och målnäten är ofta sönderklippta. Man kan diskutera hur mycket substans det finns i snacket kring mångfald och satsning på föreningsutveckling. Tror ni man ens gjorde ett försök att skotta bort snön? Pinsamt pinsamt.

1/16-finalen mot Åby har annars blivit en saga i sig. Två lag som inte kan komma överens om speldatum och en tydlig lucka i turneringens upplägg där båda lagen måste komma överens om ett speldatum innan matchen spelas, vilket gör att risken till ett taktiskt krig blir extremt stort. Vi är inte de enda drabbade lagen.

Byråkratin får aldrig segra över fotbollen.

Sverige och Peking-fotbollen måste inse det klart bättre.

Så bra blir VM med 48 lag

Norrköping Ris och ros.

Beslutet om att fotbolls-VM från och med 2026 kommer ha 48 lag väcker än idag upp en diskussion.

– I nuläget vet faktiskt ingen hur bra det kan bli, säger Fotbollskanalens reporter Frida Fagerlund.

Kort efter nyår tog Fifa det historiska beslutet att vi snart kommer få se 48 lag i fotbolls-VM. Mästerskapen i Ryssland och Qatar spelas enligt nuvarande system, men det nya kommer bland annat innebära en större representation bland de icke-europeiska länderna. Vissa ser det som välkommet, medan andra oroar sig för kvalitén. 

– Uefa kommer förmodligen tilldelas tre stycken extraplatser, men huruvida detta skulle öka exempelvis Sveriges chanser att nå ett VM är svårt att svara på. Afrika och Asien är de kontinenter som förväntas dra störst fördel av en utökning, säger skribenten Frida Fagerlund, till vardags på Fotbollskanalen och med det stora intresset för just Fifa.

Ser du själv för- eller nackdelar?

– Fördelen är så klart att de länder som inte är etablerade inom fotbollen får större chans att nå ett mästerskap vilket i sin tur innebär att sporten kan växa ännu mer. Fotbollen har dessutom många gånger visat sig kunna ha inverkan på samhället i stort, något som givetvis vore positivt för länder med brister i systemet och mänskliga rättigheter. Sedan finns det så klart en given nackdel: kvalitén. Intressant nog är det bara det tyska förbundet hittills som öppet har visat en oro för just det. Det var ju något som vi märkte av i det utökade EM 2016. De lag med sämre spelare satsade på att ha en stark defensiv vilket också resulterade i en del tråkiga matcher. Samtidigt gillar man ju skrällar, smånationerna Island och Wales insatser var verkligen två stora höjdpunkter under EM i somras enligt mig. Sådant kommer vi få se mer av i VM framöver.

Tror du VM kommer bli "mindre speciellt" i och med utökningen eller snarare tvärtom?

– Jag tror definitivt att det blir en helt annan grej. Charmen kommer fortfarande att finnas kvar men kvalitén lär automatiskt sjunka drastiskt. Sedan blir det spännande att se hur de ska få ihop spelschemat samt hur mästerskapen ska spelas rent geografiskt. Fifa har efter påtryckningar från de stora ligorna uttryckt att antalet speldagar inte kommer utökas. På 32 dagar kommer det alltså spelas 80 matcher. Mycket fotboll kan man tycka, samtidigt så kommer inte respektive lag att spela fler matcher än tidigare. Det återstår att se hur detta tas emot av fansen. I slutändan är ju Fifa trots allt beroende av att intresset hålls uppe, att supportrarna fortsätter bry sig.

Under många år har organisationen dock allt mer kopplats till mutskandaler snarare än idrottsfrågor. Sepp Blatter fick utstå mycket kritik och även om Gianni Infantino numera styr rodret, har man fortfarande haft svårigheter med att framstå som trovärdiga.

– En önskan hade varit att kunna säga att det enbart är av godhjärtade anledningar som utökningen ens har kommit på tal, men så är det givetvis inte. Den som från första början kom med förslaget var Sepp Blatter. Han lyckades sitta kvar som president i 17 år, mycket tack vare strategin att tillfredsställa de mindre nationerna som ingen tidigare brytt sig om. I Fifa råder full demokrati vilket innebär att alla röster väger lika tungt, oavsett om du representerar Tyskland eller Papua Nya Guinea. Det var Blatter som tryckte på för att exempelvis Sydafrika skulle få VM 2010, för att säkra afrikanska röster. Givetvis skoj för Afrika att få arrangera ett mästerskap, även om det i slutändan kantades av korruption och kostade landet en massa pengar.

– Samtidigt blir det helt galet när man låter länder med så uppenbara brister som Qatar och Ryssland anordna VM och det visar ju också Fifa:s egentliga intressen och värderingar. Ett expanderat VM innebär mer intäkter och troligtvis fler säkrade röster för den nuvarande presidenten Gianni Infantino. Det kan tilläggas att den starkaste programpunkten för Infantino under presidentvalet förra året var just att VM skulle utökas. Man kan tycka att hans absoluta huvudmål istället borde ha varit att städa undan skeletten i den smutsiga Fifa-garderoben, avslutar Frida Fagerlund.

23-åring med fotbollsfostran i IF Sylvia. Spelar idag i Ektorp Talent FC men har även lirat i SFL eller "Futsalallsvenskan".


Tidigare skribent på Fotbollskanalen/TV4 och har en magisterexamen inom KSM.


Hjärtat klappar för Arsenal och Lukas Podolski. Griezmann en av favoriterna lika så. Extraknäcker med tennis.

Sportbloggar

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker

Frågor om våra bloggar?

Behöver du komma i kontakt med oss angående våra bloggar?
Mejla till bloggar@ostgotamedia.se