• söndag 21 september 2014
Går maktens härlighet före väljarna? Ur Classes Synvinkel Ur Classes Synvinkel
Vädersponsor:

Hans Stigsson Michajlov

Michajlovs blogg

Överraskningarnas Obama

Jag höll på John Mc Cain och litade inte på Barack Obama i utrikesfrågor. En blandning av idealism och naivitet som luktade Jimmy Carter.

 

Obamas beslut på att skrota missilförsvarsbaserna i Polen och Tjeckien tycktes bekräfta mina farhågor. Beslutet var fel av tre skäl:

 

1) Baserna behövs. Hotet från Iran är reellt och inbegriper även potentiell kärnvapenutpressning mot Europa.

2) Obama fattade beslutet över huvudet på Polen och Tjeckien. Så gör man inte mot två av USA:s trognaste allierade.

3) Beslutet föregicks inte av några ryska eftergifter (det var ju Ryssland som av grumliga skäl motsatte sig baserna). Sådan undfallenhet brukar betraktas som svaghet i Kreml och riskerade leda till en än hårdare rysk politik.

 

Men kanske har jag misstagit mig... Obama verkar vara av hårdare virke än man kan tro, låt vara att hans säkerhetspolitik inte är lika transparent som George W Bushs.

 

Obama må hålla på att dra tillbaka trupperna från Irak, men han hårdsatsar i Afghanistan. Ingen undfallenhet mot talibaner där inte.

 

Och nu framkommer uppgifter om att de slopade polska och tjeckiska baserna ska uppföras i Bulgarien och Turkiet istället. En delvis mer logisk, men egentligen sämre lösning. Fast det intressanta är förstås att Obama både är realistisk och verkar kunna spela storpolitik med samma pjäser som Ryssland. Realpolitik som börjar imponera.

Ett speciellt val i en speciell kommun

Det finns rikspolitik, det finns kommunalpolitik - och så finns det Söderköping. Nåja, inte bara. Det finns förstås fler kommuner där partipolitiken inte fungerar riktigt som överallt annars. I Söderköping vann Moderaterna förra kommunalvalet, men vek sig för det mindre Centerpartiet och Magnus Berge kunde sitta kvar som kommunalråd.

 

Den här gången viker man sig igen - för Socialdemokraterna! Förhoppningsvis står det inte så illa till, men när Moderaternas förstanamn Yvonne Persson säger att "vi är öppna för att leda med S" undrar man lite grand vad det är fråga om. För det blir naturligtvis Mattias Ravander som lägger beslag på kommunalrådsposten och sannolikt lejonparten av den politik som ska föras.

 

Om syftet är att hålla Sverigedemokraterna utanför bör Moderaterna tänka på att det i så fall är lika viktigt med en stark opposition som en stark majoritet. Om syftet är att sitta kvar vid makten till varje pris borde man kanske meddelat väljarna det - i god tid före valdagen!

Vad gör Stjernkvist nu?

Jimmie Åkesson ställde inte upp i kommunalvalet i Norrköping. Inte i några andra östgötska kommuner eller för den delen i landstingsvalet heller. Ändå svävade hans (osaliga?) ande över alla de lokala valvakorna. Överallt går Sverigedemokraterna fram och ofta kraftigt.

 

I Norrköping får SD 11,6 procent - och mer än fördubblar antalet mandat till sammanlagt tio. Naturligtvis blir partiet tungan på vågen. I Finspång får Sverigedemokraterna 9,7 procent (+ 6,7), i Söderköping 8,7 procent (+ 5,4) och sist - men inte minst - Valdemarsvik där SD går från 2,7 till 9,8 procent.

 

Huruvida Vrinnevilistans väljare gått till Sverigedemokraterna också i Östgötalandstinget duger att ställa sig. SD fick hur som helst 9,7 procent (+ 6,2).

 

Jag antar att det i många fall handlar om slentrianröstande, det vill säga att väljarna röstat på samma sätt i de kommunala valen som till riksdagen utan att nödvändigtvis funderat på vilken lokal politik partiet fört. Härvidlag skiljer sig de olika partierna inte så mycket från varandra. Den här gången var det Sverigedemokraternas tur. Effekten blir emellertid att SD blir vågmästare i var och varannan kommun. Här i Norrköping kan man ju till exempel fråga sig vad Lars Stjernkvist tänker hitta på.

Fel av Reinfeldt att avgå

Fredrik Reinfeldt har just förklarat sig besegrad i riksdagsvalet, vilket är uppenbart då Moderaterna backat kraftigt. Men den avgående statsministern nöjde sig inte med det. Han bjöd på kvällens kanske största överraskning genom att förklara att han avgår som partiledare till våren.

 

Det har han all rätt till. Även om jag inte alltid tyckt att de så kallade nya Moderaterna gått i rätt riktning (och att valresultatet i viss mån bekräftar detta) går det ändå inte att överskatta den betydelse Reinfeldt spelat för Sverige med sina åtta mestadels framgångsrika år som statsminister.

 

På ett sätt är det begripligt att han nu vill avgå. Ingen kan kritisera honom.

 

Och ändå. Jag tycker att han gör fel. För i en parlamentarisk situation där extraval kan bli aktuellt redan inom ett år, ja då kommer det inte att finnas någon allians som kan ta över. Eller åtminstone inte en given statsministerkandidat. Inom Moderaterna kommer rimligtvis ett ganska besvärligt arbete med att hitta en ny partiledare nu att ta vid. Och besvärligt blir det, för det finns verkligen inte någon given efterträdare.

 

Vi är nog många som kommer att sakna Fredrik Reinfeldt.

Valet är klart, nästan...

Nu återstår bara några hundra distrikt kvar att räkna och därmed är riksdagsvalet i praktiken avgjort. Precis som jag antog gjorde Sverigedemokraterna ännu bättre ifrån sig än i Valu. Nästan 13 procents stöd! Sverigedemokraterna går åter fram - det har aldrig backat i ett riksdagsval...

 

Samtidigt kommer Feministiskt initiativ med lite drygt 3 procent in. De som röstat på FI har kastat bort sin vänsterröst och därmed indirekt försvagat det rödgröna alternativet ytterligare.

 

De rödgröna gör ett dåligt val, men Alliansen ett ännu sämre. Och därför kommer Stefan Löfven rimligtvis att bli näste statsminister.

En hängd riksdag

I Storbritannien brukar man tala om ett hängt parlament när inget av de båda ledande partierna - Tories och Labour - får egen majoritet.

 

I Sverige duger det också att tala om ett hängt parlament efter nattens riksdagsval. Moderaterna backar kraftigt, medan de andra Allianspartierna bara gör ett val i klass med för fyra år sedan. Samtidigt gör Socialdemokraterna ett nästan lika dåligt val som 2010. Miljöpartiet - som "alla" inbillade sig skulle bli valets stora segrare gör ett halvdåligt resultat, medan Vänsterpartiet bara noterar måttliga framgångar. Och Feministiskt initativ kommer förmodligen inte in, när nästan 4000 distrikt har räknats.

 

Så vem vann? Jo, naturligtvis, Sverigedemokraterna. Över 13 procent i skrivande stund. Ingen vill ha med Sverigedemokraterna att göra, men partiets blotta närvaro kommer att effektivt att hänga riksdagen för fyra år framåt.

 

Om det inte blir extraval innan dess förstås.

Hans Stigsson Michajlov är politisk redaktör på Norrköpings Tidningar, med utrikesfrågor och försvarspolitik som specialiteter.

Sport

Kultur- & nöje

Livsstil

Opinion

Övrigt

Politiker