Lasse Stjernkvist (S)

Välkommet avbrott

Just hemkommen efter möte med Socialdemokraternas styrelse i Norrköping känner jag mig hoppfull. En kväll sprängfylld med politisk debatt känns som ett välkommet avbrott i allt tal om ny partiledare. Visst, partiledarfrågan är verkligen viktig, men det måste också finnas tid och kraft för politisk debatt.

 

Jag tror inte att det är en slump att det är just i Norrköping som vi pratade politik. Jag tillhör ett parti som fungerar bäst när det får ta itu med näraliggande, konkreta problem, och utifrån det forma principer och program. Vi lär oss och utvecklas så att säga samtidigt som vi gör det. Och i Norrköping fick vi förtroendet at "göra" politik. Vi har ansvaret och måste därför ta itu med stort och smått varje dag.

 

Började dagen med en konferens om barns villkor. Hälsade alla välkomna till konferensen Gull-Olles barn inför en välbesatt De Geer-hall. Mäktigt. Berättade att jag en gång i tiden var hiskeligt nervös när jag skulle prata inför folk. Jo, jag kan vara det fortfarande. Men numera har jag lärt mig hantera nervositeten. Det kan jag tacka min svenskalärare för på högstadiet, Ann-Louise.

 

Detta sagt apropå att duktiga lärare och annan personal verkligen kan göra skillnad.  Blev varm när jag vandrade runt bland all personal. Har lärt känna många som jobbar med barn i vår kommun, och vet att vi har väldigt många "Ann-Lousie"-are.

Är jag en högersosse?

Det är lite rörande att Vänsterpartisterna Niklas Lundström och Mona Olsson ägnar mitt parti så mycket omsorg. Niklas har läst mina uttalanden i Expressen angående samarbetet med V och menar att jag är en högersosse som vill privatisera välfärden och ja, han beskriver mig  till och med som Margaret Thatchers arvtagare.

 

Om vi skrapar bort alla floskler om "högersossar" och liknande är det intressant notera att Niklas resonerar som om dagens verklighet inte fanns. Det finns ingen vänstermajoritet i Sveriges riksdag. Om vi inte vill att SD ska ha en reell vågmästarroll i svensk rikspolitik finns ingen annan lösning än samverkan över blockgränsen.

 

I Norrköping är det förvisso annorlunda. I kommunpolitiken är det lättare regera i minoritet efetrsom det inte går att väcka misstroendeförklaring. Dock, det samarbete som inleddes efter valet bygger på att partierna i Kvartetten förmulerat ett program vi alla tror är bra för Norrköping.  Självklart har vi kompromissat, men det är en nödvändighet i alla koalitioner. Jag kan förstå Lundströms besvikelse över att vi funnit avrandra, men hans beskirvning av vår politik är allt annat än begriplig. Är det "högerpolitik" att höja skatten för att kunna få fram fler platser i äldreboenden? Är det "högerpolitik" att under 2016 tillföra skolan över 100 miljoner kronor för att framför allt stärka de tidiga läs- och skriv- och räknainsatserna?  Nej, om Niklas Lundström för ett ögonblick lyfter blicken från sina renläriga teorier så upptäcker han att det är allt annat än högerpolitik. Ja, det räcker med att han lyssnar på vad Moderaterna tycker i Norrköping.

 

Jag vet att i min ungdom sågs det som "borgerligt" att gilla Melodifestivalen. Trots det, jag gillade den då och jag gillar den fortfarande. Självfallet ser jag fram emot att den snart kommer till Norrköping. Har svårt se något förargligt i glitter, glädje och musik.

 

Bingo för Norrköping

Bingo för Norrköping.

 

Ja, dagens besked från statens förhandlare kan inte beskrivas på annat sätt. Den nya höghastighetsbanan som planeras i Sverige  kommer att dras utanför städer som Borås, Hässleholm, Jönköping och Linköping med  stickspår in till stationerna i stadskärnorna. Det betyder att många tåg kommer svischa förbi dessa orter. I Norrköping kommer emellertid banan att gå rakt igenom vår stad och därmed ökar chansen att de stannar och därmed får vi ett guldläge som in- och utpendlingsort.

 

Jag frågade en av förhandlarna H G Wessberg varför man valt denna lösning och han svarade utan att tveka: Ni har kommit så långt i planeringen att det vore fel ändra nu. Det betyder, annorlunda uttryckt, att kommunens tjänstemän, planerare och andra, har gjort ett gediget förberedelsearbete. Stort tack till alla.

 

Nu väntar en förhandling om finansieringen, och jag är självfallet medveten om att det finns många fallgropar. Men utan tvekan, med dagens besked kan  vi fortsätta planeringen med full kraft och allt talar för en byggstart i Norrköping hösten 2017.

 

Om dagen var glädjefylld var natten inte lika rolig. Väcktes strax före midnatt av beskedet att en paviljong brann. Det är för tidigt dra slutsatser om orsaken. Trots det, det är svårt undvika tänka på andra bränder med koppling till flyktingmottagandet. Vi lever i en orolig tid, och det är då vi prövas. Nu gäller det att vi hjälps åt försvara den trygghet vi alla, ja, nästan alla i alla fall, säger oss vilja försvara.

 

Till slut, apropå trygghet. När jag åkte hem från Göteborg i fredags steg det på ett gäng skräniga idrottsfans. Jag förstod att de höll på Djurgården. Plötsligt fick de syn på  min mössa - min Vita Hästen-mössa - och klev bestämt fram till min plats. Väl framme räckte den förste fram handen och förklarade;

-Du är en riktig sosse, det gillar jag. Dessutom gillar jag Vita Hästen och jag minns Rickard Rauge, den gamle DIF-aren som spelade i Hästen. Trevligt att träffas. Kompisarna hälsade lika artigt och instämde.

 

När han och hans vänner gått lovade jag mig själv att aldrig, aldrig vara fördomsfull.

Vädjan till alla sansade

Jag skriver den här bloggen till alla som vill ha en nyanserad debatt, som inte tror att invandringen orsakar allt ont och som förmår skilja mellan sak och person.

 

När jag läser NT-s och andra tidningars webbkommentarer blir jag orollig. Personangrepp, oförsonlighet och påståenden om att invandringen hotar allt och alla dominerar många debatter. Självklart har alla skribenter ett ansvar, och måste rimligen förstå att det finns ett samband mellan verbal huliganism och fysisk. I ett allt mer oförsonligt debattklimat ökar risken för den typen av våldsdåd som skedde i Stockholm i helgen. Samtidigt blir jag ännu mer bekymrad över alla andras tystrnad. Om alla sansade personer bestämde sig för att dominera debatterna skulle de självfallet göra det.

 

Därför min vädjan; delta i debatten. Vi lever i en orolig tid och det behövs konstruktiva förslag.

 

 

Frustration och ilska

Först en kort kommentar angående dagens artikel om Strykbrädan, vars kostnader svämmade över nästan alla bräddar. Det är inte så att byggen normalt blir dyrare, utan i regel håller sig kommunens investeringar väl inom ramarna. Det var därför vi reagerade så starkt när detta bygga blev dyrare, dessutom utan någon rimlig förklaring.

 

Vi reagerade inte för att leta syndabockar, utan för att värna om kommunens invånares pengar.  Det visade sig att det var möjligt få tillbaka en hel del, totalt 14 miljoner kronor, vilket betyder att ekonomin därmed är återställd.

 

Ny skjutning och ny påminnelse om att några få kan förstöra för väldigt många. Självklart blir norrköpingsbor, och särskilt hagebybor, frustrerade och förbannade när tryggheten och säkerheten hotas av grovt kriminellas härjningar. Däremot får vi inte bli förlamade. Vi måste tro på att rättssamhället förmår kämpa ner dessa grupper trots motgångarna och vi måste ge rättsvårdande myndigheter det stöd de behöver.

Besök på Erlaskolan

Jag besökte i förra veckan Erlaskolan och fick ta del av deras syn på barns och ungdomars utveckling. Det var en spännande och på många sätt hoppfull beskrivning. Jag ska inte ens försöka ge en kort och rättvis beskrivning av deras verksamhet, utan nöjer mig med slutsatsen efter besöket; det är utan tvekan viktigt med tydliga kunskapsmål, men det räcker inte. Barn måste förstå och fungera i samspel med andra.

 

Jag tror de sätter fingret på det som är vår tids kanske största utmaning; vi kan mer än alla tidigare generationer. Kunskapen är stor och utbildningsnivån högre än nånsin. Men vi människor behöver både utbildning och bildning för att samhållet ska utvecklas bra. Om vi inte förmår vara nyfikna, lyssna och samarbeta med andra, ja, då kan det gå snett trots all kunskap.

 

 

Det gäller även politiska partier. Mitt eget har just nu problem. Eller rättare uttryckt, dagens sifo-mätning bekräftar att vi under lång tid haft det kämpigt. Jag tror inte det finns något enkelt svar på frågan hur vi ska vända utvecklingen. Dock tror jag att en förutsättning för att lyckas är vår förmåga att nyfiket och resonerande ta oss an problemen.

Lasse Stjernkvist är kommunalråd för Socialdemokraterna i Norrköping.
  • Mest lästa bloggar
  • Senaste blogginläggen

Sport

Kultur- & nöje

Livsstil

Övrigt

Politiker