• fredag 30 januari 2015
Packa pappas kappsäck Föräldraledig på Bali Föräldraledig på Bali
Vädersponsor:

Lasse Stjernkvist (S)

Otålig

Jag är en ganska otålig själ. Vill få saker och ting på plats omedelbums. Men ibland måste det få ta tid, särskilt när man jobbar i en demokratisk organisation.

 

Har de senaste arbetet med en överenskommelse för att få fram fler kommunplatser till ensamkommande flyktingbarn. Alla jag pratat med är positiva, men som sagt, trots det tar det lite tid att få fram besked.

 

Min otålighet är säkert ett personlighetsdrag. Dessutom stressas jag av att barnen tvingas vänta på en bra lösning. Och alla verkar ju vara överens...

 

Nu ska jag ta en promenad. Ledig kväll. Det ujppskattar även jag, trots otåligheten. 

Börjar bättre än i fjol

Under senare tid har det kommit flera positiva nyheter om jobb i Norrköping. Och i dag kom det ett riktigt bra besked. Det som varit på gång ett tag blev nu klart, nämligen att Statens servicemyndighet etablerar sig i vår stad. De vill komma igång snabbt, och efter ett tag kan det handla om hundratals jobb.

 

Som sagt, det har varit på gång ett tag. Men åren i politiken har lärt mig att man aldrig kan vara säker. Det har hänt förr att beslut ändrats i sista stund. Visst visste vi att myndigheten hade sneglat på vår kommun, inte minst därför att här finns flera större myndigheter, men åtskilliga kommuner hade anmält sitt intresse. Därför låg vi på så mycket vi kunde för att jobben skulle hamna i Norrköping. Dessutom fick vi riktigt rejäl draghjälp av landshövdingen Elisabeth Nilsson. Hon pratar ofta väl om Norrköping, och nu har hon även gjort en betydande insats.

 

Nya byggen, nya statliga jobb och många privata som nyanställer; 2015 har onekligen börjat betydligt bättre än förra året. 

 

Det känns kanske lite småttigt prata sport i dessa sammanhang. Men idrott och kultur spelar stor roll för kommunens trivsel och attraktivitet. Därför noterar jag med glädje att en av Norrköpings absolut störtsa idrottsprofiler är på väg tillbaka, nämligen Elisabeth Egnell. Nu jädrar får övriga lag se upp. Om hon förblir hel och laget fortsätter bra, ja, då kan det bli en rolig basketvår.

 

Lika roligt är det inte att Göran Hägglund slutar. Men han är rolig. Träffade honom när vi satt i riksdagen ihop på 90-talet och lärde känna honom som en sällsynt seriös och ambitiös politiker. Delar inte alla hans åsikter, men vid sidan av politiken har vi haft en del gemensamt.

 

Därför anar jag att Degerfors IF kan få ytterligare en åskådare under en del matcher i år.

 

Apropå fotboll. På söndag möts IFK och Sleipner. Hur det än slutar vinner förstås ett norrköpingslag. Men det hjälper inte. Jag hoppas på en randig seger, och att därmed även fotbollsåret börjar på bästa tänkbara sätt.

 

Tävla med Linköping?

Läste i dag en spännande rapport från Jönköpings högskola.  Den beskrev segregationen i svenska städer, och jämförde graden av åtskillnad. I t ex Arvidsjaur bor svenskar och invandrade helt blandat, medan Södertälje är den mest segregerade staden. Det är i och för sig inte så konstigt. När människor kommer nya till ett land söker de sig till städer och områden där det finns andra som talar samma språk. Lika logiskt är det inte att Växja är en betydligt mer uppdelas stad än Gävle och att Linköping är mer segregerad än Norrköping.

 

Åter igen, all uppdelning är inte av ondo. Samtidigt är jag övertygad om att social rörlighet och förståelse för andra i ett samhälle förutsätter att vi lever och träffas i samma miljö. Blandat är bra, helt enkelt. Därför har Kvartetten i Norrköping avsatt pengar för områdesutveckling. Syftet är att göra det lättare bo och leva i kommunens alla områden.

 

Apropå jämförelser med Linköping. Vi har i dag utvecklat ett gott samarbete, och utgör i stor utsträckning en gemensam arbetsmarknad. I dagens NT talas om dragkamp om nya myndighetsjobb. Nja, redan i dag skapas ett stort antal nya jobb i Norrköping  som följd av att Kriminalvårdens eget servicecenter byggs upp. Den statliga servicemyndigheten har tydligt uttalat att man vill samverka med andra myndigheter och då är förstås närheten till bland annat Kriminalvården viktig. I morgon träffar jag alla berörda myndigheter hos landshövdingen. Ser fram emot bra samtal.

Tackar teatern

The Nether hade igår Norrköpingspremiär på Östgötateatern. Jag var där. Det var för övrigt många andra, och uppenbarligen var det många som uppskattade föreställningen. Andra var något mindre entusistiska efteråt. Själv håller jag fortfarande på att smälta upplevelsen.

 

Precis så ska det vara, tycker jag. Visst kan det vara småmysigt med upplevelser som går ner lika lätt som chokladpudding. jag har absolut ingenting emot det som är lättbegripligt. Men ibland behöver vi utmanas, möta något vi inte riktigt förstår med en gång. Den rollen ska också kulturen spela. Det är väl det som är själva kärnan i utvecklingen, att vi förmås tänka lite längre och annorlunda än vi gjort tidigare.

 

Jag vill leva i ett Norrköping med många tankar och idéer. Mångfalden berikar. Det är ett av skälen till att jag i eftermiddag manifesterar att det är 100 år sedan ett systematiskt mördande av kristna påbörjades i nuvarande Turkiet. Mördandet hade sitt ursprung i uppfattningen att ett samhälle  bara kan fungera om det finns en enda religion och en enda politisk riktning. Det är samma primitiva idé som fortfarande lever kvar hos till exempel IS-krigarna.

 

 

Fängslande miljö

För ganska många år sedan besökte jag Norrköpings fängelse. Under rundvandringen med ansvariga kom jag i samspråk med en av de intagna. Han både studerade själv och undervisade sina kompisar. Ambitiöst, tyckte jag, och undrade nyfiket vad han hade för framtidsplaner.

 

Nja, svarade han, som sedan visade sig vara Mattias Flinck, det är inte så lätt planera när man sitter så länge som jag.

Jo, fängelset har onekligen en spännande histora. Dessutom slog det mig under besöket att det förmodligen är stadens bästa boendemiljö. En fantastisk utsikt. Synd att den ska vara reserverad för dem som inte själva kan välja bostad. Tänkte jag då. I dag är läget som bekant annorlunda och fängelstet är borta och Riksbyggen planerar bostäder. Men exakt hur omvandligen ska gå till diskuteras just nu politiskt.

 

Stort tack till stadsantikvarie Hanna Domfors för att hon med sin artikel i NT gjorde det möjligt för fler att delta i diskussion. Det här är en viktig del av vårt unika Industrilandskap, och därför gäller det att tänka efter noga.

 

Noterar att vi kan se fram emot fler spännande politiska debatter i Norrköping. Vänsterpartiet upprepar i dag kravet på att lägga ner flygplatsen. Moderaterna lanserade i veckan förslaget om sänkt skatt. Det sistnämnda tycker jag är ekonomiskt minst sagt vanskligt. Under de närmaste åren ska Norrköping sätta av cirka 100 miljoner mer till investeringar per år. Samtidigt vill alltså M sänka skatten, med cirka 130 miljoner kronor. Totalt ska alltså en kvarts miljard pressas fram ur verksamheten. Det är inte ekonomiskt klokt och framför allt skulle det omöjliggöra det som jag tycker är betydligt viktigare, höjda lärarlöner och fler anställda i skolan och omsorgen.

Centret en stor framgång

Jag träffade vid ett tillfälle fotbollsspelaren Kenneth Andersson. Han berättade om när IFK Norrköping vann med 6-0. Han och övriga spelare var förstås glada, men efteråt träffade han en av de mest trogna anhängarna som förklarade att "mittfältsspelet minsann inte varit så bra".

 

Jo, det går att hitta något bekymmer i alla lägen, även de glädjefyllda. Ungefär så tänkte jag när jag i morse läste artikeln om Visualiseringscentret. Efter bara fem år har centret i samverkan med Universitetet etablerat Norrköping som en av världens ledande städer inom ett expanderande område. Medarbaterna med VD Therese Eklöf har gjort ett kanonjobb. De kommunala kostnaderna blev större än vad som från början uppskattades, men ett nästan enigt kommunfullmäktige tog i december beslut om att ge centret stabila ekonomiska villkor. Därmed får medarbetarna bättre möjligheter planera inför framtiden. Enigheten är om något ett bevis för att verksamheten uppskattas.

 

Sedan en tid tillbaka utreda om centret ska drivas som bolag, som i dag, eller i förvaltningsform. Ett skäl är att vi i kommunen vill åstadkomma ett fördjupat samarbete mellan Cinema och centret, både i syfte att utveckla verksamheten och därmed åstadkomma mer för pengarna. För mig är det ingen dramatisk fråga eftersom kommunen redan äger bolaget till 100 procent. Jag lutar personligen åt förvaltningsalternativet då jag tycker det finns skäl att driva verksamheter som i huvudsak är anslagsfinansierade i just förvaltningsform. I och med fullmäktiges beslut om höjt grundanslag kan diskussionen föras avspänt.

Med rubriker om att bolaget eventuellt ska "skrotas" och en analys, som ger intrycket av att centret blivit en tung börda för kommunen, får man av dagens NT en helt annat än positiv bild av verksamheten och dess effekter för kommuner. Som sagt, det går att krama fram något bekymmersamt i allt positivt.

 

I dag missade jag tyvärr vara på centret när det var premiär. Dock var jag i närheten och såg filmen Pride. Stark film om brittiska gruvstrejken på 80-talet och en grupp homosexuellas engagemang. Jag besökte England 1984 och minns stämningen och striden och bitterheten. Filmen var riktigt stark, och det var inte bara jag som fällde en tår.

 

Samtidigt förmedlade filmen framför allt glädje och gemenskap mitt i allt elände. För så är det, även i de svåraste stunderna går det att krama fram lite glädje och kraft.

Lasse Stjernkvist är kommunalråd för Socialdemokraterna i Norrköping.
  • Mest lästa bloggar
  • Senaste blogginläggen

Kultur- & nöje

Livsstil

Opinion

Övrigt

Politiker