I Finland är upprustning i sig inte en fråga. Bara hur den ska verkställas. Följaktligen presenterade regeringen nyligen en så kallad redogörelse, som bland annat syftar till att öka Försvarsmaktens samlade styrka med 50 000 soldater (Säkerhetsrådet på svd.se).
Smaka på siffran. Det är en numerär lika stor som hela det svenska försvaret (inklusive Hemvärnet). Ja, i praktiken mer – för det saknas tusentals soldater och matroser för att vi ska nå upp till siffran 50 000.
Finlands krigstida styrka kommer efter upprustningen att uppgå till 280 000 soldater, huvudsakligen värnpliktiga. Tillskottet sker inom reserven, fast samtidigt sker en satsning också på spetsförbanden. Nya stridsflygplan (eventuellt svenska JAS Gripen) ska också inköpas.
Det är naturligtvis nog så kostsamt och möjligen kan man också kritisera den finska försvarspolitiken för att spreta allt för mycket. Den som gapar efter mycket... En viss risk för halvmesyrer finns alltid.
Samtidigt ser det egentligen inte annorlunda ut i Sverige. I praktiken utgörs halva Försvarsmakten av, numera, modernt med lätt rustade Hemvärnsförband – vilka i viss mån motsvarar satsningen på lätta finska infanteriförband. Den stora skillnaden mellan Sverige och Finland är numerären. Det finska försvaret är mycket större, därtill men en "riktig" värnpliktig som ännu omfattar 80 procent av alla unga män i varje årskull.
Med viss rätt har den finska Försvarsmakten ofta ansetts långt mer kostnadseffektiv än den svenska. För en lägre totalsumma kan man mobilisera en större numerär, därtill är det en myt att förbanden skulle vara lågteknologiska och föråldrade. Kunde inte Sverige göra som Finland och återinföra värnplikten? Är det inte rentav det vi är på väg att göra?
Nja... Eller rättare sagt nej. Något återinförande av den allmänna värnplikten är i praktiken inte aktuellt, åtminstone inte än. Bra eller dåligt, handlar den nygamla värnplikt som diskuteras i Sverige om några tusen i praktiken frivilliga soldater. Redan det kommer att bli nog så besvärligt. Det saknas utrustning och framför allt utbildningsresurser till större styrkor.
Det var ministären Reinfeldt som införde yrkesarmé, men i praktiken hade värnplikten redan avvecklats av ministären Persson. I Finland agerade makthavarna försiktigare.