Det ska fan till att inte bara vara ledamot av Svenska Akademien, utan uppenbarligen också gammal partiledare för Sverigedemokraterna. Och i den mån Mikael Jansson känt sig förfördelad, har han på sätt och vis rätt. För den (relativa) normaliseringsprocess som SD genomgått inleddes faktiskt med Jansson. Genom att själv rensa ut den värsta extremismen åren kring sekelskiftet krattade han manegen för Jimmie Åkesson.
Nu byter Jansson till Alternativ för Sverige (AFS), hans andra partibyte – för Jansson började faktiskt karriären inom Centern. Å ena sidan tycks avhoppet bekräfta att Åkessons fortgående modernisering av SD är på riktigt, långt mer än bara fernissa. Å andra sidan finns risken för att fler följer Jansson till AFS. Förutsättningarna för riksdagsmandat lär fortsatt vara dåliga, men kalabaliken i sig skapar knappast någon god PR. Plötsligen riskerar Sverigedemokraterna att framstå som lika skandalöst som de andra riksdagspartierna, åtminstone som dessa brukar framställas i SD-propagandan!
Jansson förpassas nu till den partihistoria Sverigedemokraterna helst inte vill veta av, det vill säga lejonparten av SD:s hela existens. När partiet grundades 1988 företräddes det först av två talesmän – Leif Ericsson och Jonny Berg. Ericsson var redan medgrundare av Bevara Sverige Svenskt och hade tveksamma kontakter inom Nordiska rikspartiet, men lämnade så småningom Sverigedemokraterna – då i protest mot valet av ovan nämnde Jansson som partiledare!
Veterligen återfinns inte heller Ericssons och Bergs efterträdare som partiledare – Anders Klarström – numera i SD-sfären. Han delade partiledarskapet med ytterligare ett par personer under 90-talet, innan Mikael Jansson tog över. Allt hade kunnat ta slut där, för trots enstaka kommunala framgångar hade Sverigedemokraterna aldrig lyckats erövra mer än ett par promille av rösterna i något riksdagsvalet. Under Janssons tid vid makten växte SD till nästan 1,5 procent och tog sig in i många kommuner, till exempel erövrade partiet fyra mandat i Landskrona 2002.
I ärlighetens namn kommer nog inte så många att sakna Jansson i rikspolitiken, jo kanske en – utrikesminister Margot Wallström (S)! För som partiets försvarspolitiske talesperson tyckte Jansson att Sverigedemokraterna skulle stödja Wallströms famösa förslag till internationellt kärnvapenförbud. Nu får utrikesministern försöka hitta nya allierade...