Som det gick att läsa i NT 6/11, håller Arkitekturupproret på att bli en folkrörelse av betydelse. I likhet med upprorets förgrundsgestalter känner sig många medborgare maktlösa, när 60- och 70-talens närmast medvetna förfulning av stadsmiljöer är på väg tillbaka. Det är historielöst och potentiellt förödande, särskilt i tider när behovet av nybyggnationer ökar.
Norrköpings erfarenheter är blandade. Medan det nybyggda kvarteret Spinnrocken är en färgglad inspiration från klassisk stadsbebyggelse, är förtätningen på Nya Torget en ganska gräslig historia. För att inte tala om entrén till Comfort Hotel, som faktiskt förstör en kulturhistoriskt viktig miljö.
Naturligtvis innebär nybyggnationer alltid avvägningar, vilket stadsplaneringsnämndens ordförande Kikki Liljeblad (S) framhåller. Hon säger sig ha en blandad bild av Arkitekturupproret och tar ombyggnaden på Nya Torget i försvar. Det låter som farlig låt gå-mentalitet, men i ärlighetens namn har samma Liljeblad arbetat fram nya riktlinjer, där större vikt läggs vid den sammantagna fysiska miljön. I dessa tider när ”förtätning” blivit ett modeord, finns det goda skäl att tänka efter före. Härvidlag finns det anledning att lyssna på Arkitekturupprorets varningar för en människofientlig arkitektur. Något har vi väl ändå lärt oss från 60-talets byggnadsmisstag!
Eller kanske inte. För samtidigt vill ordföranden i bygg- och miljöskyddsnämnden Reidar Svedahl (L) släppa tyglarna (nt.se). Visst är det viktigt med en företagsvänlig stad, men långsiktigt ska inte riskerna med förfulning underskattas! Det som ger kortsiktiga vinster, kan långsiktigt skapa en sämre stadsmiljö – vilket verkligen inte är företagsvänligt.
En gång i tiden gick i Svedahl i spetsen för att stoppa ett planerat sexvåningsbygge i Strömparken. Nu vill han istället ge större frihet för byggande. Tänk så det kan gå.