Det kallas positiv särbehandling på grund av etnicitet och är ett av de mer kontroversiella förslagen i Diskrimineringskommitténs slutbetänkande om en ny, sammanhållen diskrimineringslagstiftning, som läggs fram i dag.
Andra förslag är att två nya diskrimineringsgrunder införs: ålder och könsidentitet, det vill säga en persons identitet, utseende eller beteende med avseende på kön. Det ska alltså bli olagligt för en arbetsgivare att neka någon anställning på grund av för hög eller för låg ålder. Inte heller ska någon nekas anställning för att han eller hon avviker från normen genom att till exempel vara transsexuell.
Enligt uppgift vill Diskrimineringskommittén inte att paragrafen om positiv särbehandling på grund av etnicitet ska vara tvingande. Det ska dock bli möjligt för arbetsgivare att hänvisa till en persons invandrarbakgrund vid tillsättningen av en tjänst. Invandrarbakgrunden ska kunna vägas in som en positiv omständighet och fälla avgörandet när två personer har lika eller nästan lika meriter. Syftet är att minska den stora arbetslösheten bland personer med invandrarbakgrund.
Förslaget har diskuterats livligt i kommittén. Luciano Astudillo (s), som är riksdagsledamot i kommittén, är kritisk av flera skäl.
- Jag tror att det kan cementera ett vi och de-tänkande som jag vill komma bort från. Och jag tror att det kan skapa spänningar i samhället om folk uppfattar att vissa får gå före. Andra kan tycka att det är orättvist, säger han.
Även juristen José Kimenga, som sitter med i kommittén som expert och företräder Integrationsverket, är negativ.
- De nationella lagar som finns måste vara samstämmiga sinsemellan. Det här är ett avsteg från svenska rättsprinciper. Vi har en princip om likabehandling i Sverige och då ska ingen särbehandlas, säger han.
Det nya förslaget ska dock ses mot bakgrund av att det redan i dag finns en möjlighet till positiv särbehandling på grund av kön. Även detta är José Kimenga negativ till.

Majoriteten för
Majoriteten var ändå för förslaget, som bemöts positivt av bland annat den ideella paraplyorganisationen Centrum mot rasism, CMR, som är rikstäckande och har över hundra medlemsorganisationer.
- Vi ser det här som ett verktyg för att motverka den negativa särbehandling som dagligen drabbar människor med invandrarbakgrund i Sverige. Och det behövs aktiva, konkreta åtgärder. Det är så tydligt att Sverige inte är ett jämlikt samhälle i dag, säger Amina Ek, verksamhetschef för Centrum mot rasism.

Tandlös åtgärd?
En farhåga är dock att det blir en tandlös åtgärd, just på grund av att bestämmelsen inte är tvingande.
Andra nyheter i Diskrimineringskommitténs betänkande är en ny ombudsmannamyndighet, som skapas genom att Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Diskrimineringsombudsmannen (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) slås samman till en myndighet. Enligt uppgift var JämO emot detta, medan de övriga tre samtyckte. Liksom sina föregångare ska den nya myndigheten tills vidare lyda under regeringen, vilket kritiseras av vissa.
En sammanhållen ombudsmannamyndighet ligger i linje med kommitténs uppdrag att utforma en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Denna ska ersätta de tidigare separata lagarna, där de olika diskrimineringsgrunderna som kön och etnicitet behandlats var för sig.
Betänkandet innehåller också större krav på aktiva åtgärder mot diskriminering. Bland annat föreslås det att arbetsgivare ska vara skyldiga att förebygga mobbning på jobbet.