Videon är inte längre tillgänglig
Han var som en duracellkanin efter guldfirandet ute på planen.
Precis som han spelar.
Avväpnande kommentarer och med nyfikna ögon for han mellan intervjuerna.
Det märktes att guldet betydde något alldeles extra för hallänningen.
Det finns en tung historia bakom manager Janne Andersson och Andreas Johansson sedan elva år tillbaka. 2004, i Halmstad, tappade HBK, den allsvenska ledningen i sista omgången
Inget annat allsvenskt lag i ledning har gjort det efteråt. En tung erfarenhet de båda ledarfigurerna påmints om under årets extremt jämna guldstrid mellan AIK, IFK Göteborg och IFK Norrköping.
– Det känns fantastiskt. Oh, så länge jag har väntat på det här, sa Johansson.
– Det pratades om att vi skulle ha gummiben, inte skulle palla för det här. Det motbevisade vi idag, sa Johansson.
IFK startade dock trevande, men efter Markus Rosenbergs utvisning då han knäade Linus Wahlqvist redan i den femte minuten, växte förhoppningar.
– Jag tycker Malmö visade att de verkligen ville vinna. Tisdagsmatchen tänkte de inte alls på verkar det som. Sen när de fick sin bästa forward, bästa spelare utvisad. Det är klart att det hjälper oss.
Att IFK skulle kunna nöta sönder Malmö med det numerära övertaget tvivlade han aldrig på.
– Det var bara någon duell de vann när Sana hade sitt avslut som jag inte var riktigt nöjd med. Annars var det väldigt lugnt. Det gäller bara att hålla bolltempot och använda sidorna, då får de löpa och det orkar de inte till slut.
Till slut fick han fira med en utlokaliserad Curva Nordahl, som sjöng så det ekade mellan läktarna.
Andreas Johansson fick äntligen lyfta segerbucklan med Janne Andersson.
Både lättnad, revansch och fullbordande på samma gång.
– Vi har bevisat att den fotboll vi spelar är bra. Ingen har trott på oss. Många trodde inte på oss idag heller. Ändå håller vi nollan. Jag har spelat Bundesliga och mött de bästa. Men det här laget är det bästa jag någonsin spelat med, sa "Ante" Johansson.